Ett isande budskap

MEDIA. Vad hände egentligen den tjugonde januari 2017 med den amerikanska pressfriheten? Linda Bönström har talat med olika representanter för yttrandefrihetsorganisationer.

Redan under de första timmarna efter att Donald J. Trump svurits in som USA:s fyrtiofemte president ställdes pressfriheten på prov. Jack Keller, producent för webbdokumentärserien Story of America, Evan Engel från webbtidningen Vocativ, Alex Rubinstein från Russia Today America och live-streamaren Matt Hopard hamnade i häktet med misstanke om att ha deltagit eller anstiftat till upplopp – ett brott som i Washington kan leda till tio år i fängelse eller tjugofemtusen dollar i böter. Medan de fyra friades från misstankar kvarstår åtalen för fotojournalisten Shay Horse och Aaron Cantü, känd frilansjournalist och aktivist, som arresterats medan de rapporterat från samma demonstration.

The Guardian rapporterar att National Lawyers Guild anklagar polisen i Washington för att urskillningslöst ha gripit människor enbart på grund av att de befunnit sig på platsen och att de ska ha använt tårgas och andra vapen på ett otillåtet sätt. Åtalen har också fått kritik då flera tycks ha formulerats på ett identiskt sätt och att de vill göra gällande att brott begåtts i närvaro av polis.

”Det är inte första gången som journalister häktas i det här landet, se bara på situationen med Dakota Access Pipeline”, säger Carlos Lauría från Committee to Protect Journalists (CPJ). Frivilligorganisationen ser just nu över flera fall och kommer snart att släppa en detaljerad sammanställning över anklagelserna. Att flera personer som häktas är frilansjournalister skapar en komplicerad situation då alla inte har presslegitimation. ”I det här fallet hamnade de tillsammans med aktivister trots att de uppgett att de är journalister”, säger Carlos Lauría och menar att det innebär svåra utmaningar. ”Det är viktigt att pressen kan rapportera även om allmänheten.”

CPJ tror inte att upploppen specifikt i Washington vid dagen för installationen var relaterade till retoriken hos president Trump eller hans administration då konfrontationen skedde mellan aktivister och polis. Samtidigt uttrycker man en djup oro för just denna retorik som användes både under Trumps kampanj och efter valet: ”Redan under installationstalet piskade han upp stämningen mot journalister och det har han fortsatt att göra”, menar Carlos Lauría. Trump och hans administrations sätt att anklaga journalister för att vara oärliga och partiska stigmatiserar journalisters roll i samhället. ”Det som sker är att man försöker att göra journalister till de stora bovarna”, säger Lauría.

Margaux Ewen, opinionsbildare och kommunikationsdirektör för Reportrar utan gränser i Nordamerika (RWB), ser även händelser omkring North Dakota Access Pipeline som oroande. ”Under 2016 arresterades journalisten Amy Goodman från Democracy Now! med samma anklagelse som journalisterna i DC, åtalet lades ner men den förste februari åtalades ännu en journalist, Jenni Monet, för olaga intrång och deltagande i upplopp”, berättar Ewen.

”Jag vill inte kommentera specifika fall, däremot är rollproblematik ett potentiellt stort problem för nyhetsrapportering”, säger Jonathan Lundqvist, ordförande för svenska Reportrar utan gränser (RUG). Han menar att det som sker just nu är att journalistrollen ibland ligger nära den egna aktivismen. Lundqvist berättar att numera har man mer och mer gått ifrån idén om journalisten som icke investerad och neutral till news providers. ”Idag är det exempelvis skomakaren i Syrien som filmat en händelse med en mobiltelefon som blir nyheter, eller som Reuters fotojournalist Molhem Barakat som täckte början av kriget i Syrien”. Barakat dödades då han fotograferade striderna vid sjukhuset al-Kindi i Aleppo, efter hans död uppstod frågan om Barakat egentligen var sjutton år och minderårig.

”Den tekniska utvecklingen breddar journalistiken och det kräver att redaktionerna tillämpar ett kritiskt förhållningssätt, folk vet mer om var deras ekologiska bananer odlas än varifrån de får sina nyheter, det finns en kunskapslucka i hur vi konsumerar nyheter”, konstaterar Lundqvist.

Reportrar utan gränser i Nordamerika (RWB) vidhåller att ingen journalist ska bli arresterad för att utföra sitt arbete med att rapportera nyheter och att presidentinstallationen inte var ett undantag. Organisationen har haft kontakt med åklagarmyndigheten och hoppas att kunna förse dem med bevis för att journalisterna bara gjorde sitt jobb. RWB råder journalister att alltid bära presslegitimation och att informera polis om detta för att försöka att undvika sådana här händelser. ”Vi står även redo att hjälpa journalister med att publicera deras fall då vi sett att opinionen har varit en effektiv faktor i de här situationerna”, säger Margaux Ewen.

”I en bredare analys om pressfriheten i USA finns det många tecken från Trump-administrationen att pressen ses som fienden och den som rapporterar vad som anses ogynnsamt för Vita huset blir snabbt märkt som ’oärlig’ eller att sprida ’falska nyheter’”, säger Margaux Ewen. Hon menar att retoriken är extremt oroande eftersom det är ett försök till att underminera pressrollen: ”När World Press Index 2017 publiceras senare i år väntar vi oss ytterligare ett fall på grund av hur Trump behandlade pressen under valkampanjen och dagar fram till hans installation som president. Samtidigt menar hon att RWB också är mycket kritiska till hur den tidigare administrationen hanterade visselblåsare och journalisters källor: ”Obama-administrationen åtalade fler visselblåsare än någon tidigare administration sammanlagt.”

Jonathan Lundqvist säger att det gäller att hålla huvudet kallt: ”Politiker har alltid ljugit och kommer alltid att ljuga, vi inom skrået får inte ducka.” Dessutom menar han att det också är svårt att definiera var gränsen för en lögn går – ljög exempelvis tidigare president Obama medvetet om att stänga Guantánamobasen under sin ämbetstid? ”Amerikanska verkligheten är annorlunda från den svenska, jämför CNN och Fox News så handlar det om helt olika världsbilder, det finns ett större problem med polariserad media i USA och det innebär också praktiska konsekvenser som vi börjat se även i Sverige.”

Evan Engel från Vocative ska ha fått sin mobilkamera omhändertagen av polis vilket väcker stora frågor om källskydd. ”Vi är mycket oroade över sådana här situationer när polis och rättsväsendet konfiskerar utrustning och vi kommer att bevaka detta noggrant”, säger Carlos Lauría från CPJ.

Varje år presenterar Reporters Without Borders en undersökning om pressfriheten i hundraåttio länder. ”Vi observerade ett stort fall på World Press Freedom Index i och med införandet av FRA-lagen 2009. Att övervakas av staten innebar att journalister inte längre kunde garantera ett hundraprocentigt källskydd”, säger Jonathan Lundquist. Dock är indexet en relativ skala: ”När Sverige stigit betyder det inte att vi blivit bättre utan att andra länder har blivit sämre. ”Förutom FRA-lagen finns i Sverige också bekymmer kring den centrerade ägarkoncentrationen av medier och trakasserier på Internet. ”Vi plockade upp den här utvecklingen tidigt och började föra en diskussion just om hat och hot mot journalister”, säger Lundqvist. Också detta har påverkat Sveriges position på WPF, fler och fler började anmäla trakasserier vilket skapade ett fall på listan. Även Committee to Protect Journalists vill uppmärksamma detta genom en rapportserie om nättrakasserier och ”Internettroll”.

”Journalister här är fortfarande tydligt angelägna om att göra sina jobb och rapportera nyheter i USA och tänker inte hindras från att göra det”, säger Margaux Ewen. ”President Trump och hans administrations retorik och attityd till pressen är definitivt oroande och ger auktoritära ledare runtom jorden ett mycket farligt exempel på hur man kan hantera journalister”, fortsätter hon.

Hon hävdar att det tycks finnas ett tema hos just auktoritära regimer att peka ut media som opålitliga. Turkiets president Erdogan prisade Trumps behandling av CNN-reportern Jim Acosta under en presskonferens där han vägrade att svara på frågor från Costa och kallade CNN för fruktansvärda och myntade uttrycket falska nyheter. Trump har också gjort klart att han beundrar Rysslands president Vladimir Putin. ”Putin är ledare för ett land där journalister har mördats helt ostraffat, oberoende media beläggs rutinmässigt med munkavle av regeringen, och det finns ett ständigt informationskrig mellan den oberoende rapporteringen och den statliga propagandan”, säger Ewen.

”Det som sker nu sänder ett isande budskap”, säger Carlos Lauría. ”Det är ledsamt att situationen i USA sätter ett fruktansvärt prejudikat för andra länder där man försöker att kontrollera media genom att till exempel hänvisa till arresteringar som nödvändiga för den nationella säkerhetens skull”.