ROMAN. Carolina Thelin har med avsevärd behållning läst romanen ”Stramer” av den polske författaren Mikołaj Łoziński. Det är en bok där läsaren får följa en judisk familjs öden under mellankrigstiden och andra världskriget.
Stramer av Mikołaj Łoziński
Översättning: David Szybek
Norstedts
Tycker du att vi fått nog av skildringar av människor som fallit offer för nazistenas grymheter? Det hävdas ibland att vi inget lär av historien ‒ se bara hur allt upprepar sig! Och visst är det minst sagt obehagligt att jämföra vår tid med 1930-talets mellankrigstid, att det auktoritära och högerextrema, då som nu, vinner alltmer makt. Men trots att jag stundtals kan få nog av alla böcker, filmer och tv-serier som bearbetar denna kolsvarta period av vår historia, är de nödvändiga. Vi måste tro på att det går att lära sig av historien.
Första boken i svensk översättning
Mikołaj Łoziński är en polsk roman- och manusförfattare samt fotograf. ”Stramer” är hans första bok i svensk översättning, och den är utförd av David Szybek som bland annat också översatt den ukrainska författaren Oksana Zabuzjkos ”Den längsta av resor”. Trots att jag inte kan polska noterar jag Szybeks fingertoppskänsla i översättningen av komiska uttryck och diktstrofer.
Historisk roman
”Stramer” är alltså ännu en roman som handlar om tiden före och under andra världskriget. Här får vi följa den judiska sexbarnsfamiljen Stramers liv i den polska staden Tarnów. Boken är indelad i korta kapitel med titlar som hämtats från familjemedlemmarnas olika förnamn. Kapitel för kapitel lär man känna dem alla.
I det inledande kapitlet Nathan är det tidigt 1900-tal när Nathan kommer hem till Tarnów från Amerika. Där tog han adjö av sin storebror Ben efter att ha provat lyckan i fyra år. Längtan efter ungdomskärleken Rywka blev för stor och de gifter sig och flyttar in i en enrummare som snart fylls av barn. Med sig får Nathan en avskedsgåva av sin bror ‒ ett läderbälte med mässingsspänne som visar sig komma till stor användning när hans söner behöver veta hut.
Med tanke på Nathans ständiga misslyckanden i att skaffa jobb för att kunna försörja familjen, hans oberäkneliga psyke, som innebär antingen sängliggande eller kortvariga intensiva faser, är det obegripligt att Rywka står ut. Men det gör hon och uppfostrar dessutom sex barn och ser till att det står mat på bordet trots ständig brist på pengar.
Ben skickar dem då och då ett brev med amerikanska dollar men de pengarna lägger Nathan undan i väntan på något av sina storslagna jobbprojekt.
Syskonrelationer
Pojkarna Rudek, Salek, Hesio och Nusek samt flickorna Rena och Wela delar sängplats i det enda rummet. Barnen växer upp och går sina egna vägar. De påverkas av strömningar i samhället och studerar eller slarvar runt. Två av dem blir hängivna kommunister.
Beskrivningen av relationen mellan syskonen är till stor del romanens styrka. När de yngre försöker ta efter och hänga med i de äldres jargong kan nog fler än jag, som vuxit upp med många syskon, känna igen sig. Som läsare är det lätt att känna sympati för de olika romankaraktärerna, trots deras fel och brister.
Łoziński är överhuvudtaget skicklig på att skapa medkänsla, även om det är de manliga romangestalterna man kommer närmast. När Łoziński beskriver Rywka som en typisk självuppoffrande maka och mor är det genom ett ganska daterat, för att inte säga grabbigt, perspektiv. Romanen hade vunnit på att i stället låta hennes gestalt utvecklas och växa.
Humor och tragikomik
Jag gillar dock hur rolig boken till stora delar är, mitt i allt elände, och det beror delvis på de dråpliga uttrycken och de snuskiga visorna som citeras men inte minst Nathans tragikomiska rollfigur.
För familjen Stramer är antisemitismen i Tarnów nästan något naturligt eftersom den alltid funnits där. I den judiska stadsdelen är det snarare konflikterna mellan olika judiska grupperingar som påverkar vardagslivet. Men när Hitler tar makten hårdnar klimatet och hatet mot judarna i Polen blossar upp. Det splittrar familjen och du vet hur det slutar även om du inte väljer att läsa just den här boken.