SKOLAN. ”Friskolorna verkar ofta inte ha ambitionen att ge bra undervisning, utan bara målet att inte vara sämre än den sämsta konkurrenten,” skriver Lars Thulin.
En sorglustig historia inträffade nyss då skolkoncernen Academica gav marknaden och friskolelobbyn dödsångest. För en tilltänkt storägare, miljardären Roger Akelius, ville satsa på barns utbildning istället för på aktieutdelning. Säljaren, investmentbolaget Mellby Gård, fick så mycket skäll och skit från sina kompisar i näringslivet att man under förödmjukande former blåste av försäljningen. Affärsidén att främst satsa på barn var lika otänkbar som den var vidrig. Nästan som att leverera en kaskadspya vid kungens bord på Nobelfesten.
Friskolekoncernernas verkliga ansikte
Men det hela var bra. För det visade friskolekoncernernas verkliga ansikte. Alla flummiga texter på sajter och försäkran om brinnande engagemang för barns utveckling är snömos. Allt handlar om avkastning och att lura av det allmänna pengar. En majoritet av landets krönikörer tävlade därför med varandra i bitande sarkasmer mot friskoleföretagen. Dess aktier stärktes inte, varken bildlikt eller bokstavligt.
S har vänt i frågan om skolan
Detta kan vara tredje skottet farligt nära vattenlinjen i skutan som heter svenska skolsystemet. Det är unikt i världen. Chile, som länge varit lekstuga för ultraliberala ekonomiska experiment, skrotade modellen för ett par år sedan. För att den var för dålig. I Sverige dånar storkapitalet vidare. Länge var borgerliga partier och socialdemokrater med på tåget. Nu har Socialdemokraterna vänt. Opinionsundersökningar visar att folket vill ha en ändring.
Ett liberalt pip
Ett skott, som låter bra i media, men kan vara från en ärtbössa, är att liberala skolministern Lotta Edholm varit mycket kritisk mot friskolor. Ett lappkast, för tidigare satt hon i styrelsen för en friskola och var aktieägare i den. Detta lämnade hon vid utnämningen. Kanske är hon som Clark Kent, den mesiga reportern som springer in i en telefonkiosk och byter till Stålmansdräkt. Är Edholm stålkvinnan i kampen mot friskolorna?
Kanske, men med dagens befälsordning i regering är krav från en liberal att jämföra med ett pip från en mus. Liberalerna är en av marionetterna i Rosenbad. Att hon eller M och KD skulle våga morra mot husse Jimmie är i nuläget otänkbart.
SD:s anmärkningsvärda resa
Och SD:s resa i frågan är anmärkningsvärd. Länge var partiet mot vinster i välfärden, eftersom deras väljare var det. Sedan blev partiets toppar bjudna på brakmiddagar av näringslivet. Efter trevlig samvaro, kanske ett par rejäla konjak till kaffet och måhända även några löften, var SD plötsligt jättepositiva till vinsterna.
Kritik från Handelshögskolan
Det allvarligaste skottet mot Friskoleskutan kom från näringslivet själv. Och inte vilket näringsliv som helst, utan högborgen för tron på Marknaden – Handelshögskolan i Stockholm. En skola med hög svansföring, oerhört många sökande, höga krav på betyg. En plantskola för dem som på sikt ska leda vårt näringsliv.
Friskolelobbyns vanliga försvar när kritiken haglar är att motståndet är ideologiskt – i princip är det bara avundsjuka socialister som gnäller. Det dravlet fastnade nu i halsen. Skolans modige och skarpsynte rektor Lars Strannegård struntade i ideologier. Han sänkte systemet med friskolor helt enkelt för att det inte höll måttet. De klarade inte marknadens krav. Han hade sett glädjebetygen från de mest profilerade friskolorna, bland annat Campus Manilla, där kronprinsessans barn går. Eleverna därifrån hade bra betyg, men absolut inte bra kunskaper. De klarade inte att följa med i undervisningen på Handels. Skolan vill därför att elever i fortsättningen vid sidan av betyg också måste få bra resultat på högskoleprovet. Antagningstester har också diskuterats.
Rektorn gjorde även en kall samhällsekonomisk analys. Om dessa undermåliga elever kom in på skolan innebar det att bättre elever inte fick plats. Därmed slösade systemet bort begåvningar. En misshushållning med resurser. Det hatar ekonomer.
Undermålig undervisning i friskolor
Dessutom har rapporter duggat tätt om undermålig undervisning i friskolor, skriande brist på resurser, hög andel obehöriga lärare. Speciellt på yrkesinriktade linjer med betydande inslag av praktik. Där har skolorna inte sällan helt misslyckats med att ge sådan. Varför? Förmodligen för att det är så dyrt. En sådan kostnad sänker aktieutdelningen.
Friskolelobbyns försvar brukar vara att detta bara är enskilda fall. Fast helhet är inget annat än en samling enskilda fall. Men varje enskilt fall har rätt till bra utbildning. Och skattebetalare har rätt att kräva att de pengarna de bidrar med används för sitt syfte. Inte till att göra finansiella placerare rika.
Kommer det en omsvängning när det gäller skolan?
Ett annat svar från lobbyn brukar vara ”en del kommunala skolor är minsann också dåliga, så det så”. Liknelsen är irrelevant. För den innebär att friskolorna inte har ambitionen att ge bra undervisning, utan bara målet att inte vara sämre än den sämsta konkurrenten.
Frågan är om det nu svänger i frågan. Kanske har det hänt så mycket att hotet om regleringar, till och med vinstförbud, rycker närmare de fina styrelserummen. Då gäller det att se om sitt hus och inte förlora pengar om aktiekursen rasar. Var det därför Mellby Gård försökte sälja sitt stora innehav? Men ändå blev sittande med Svarte Petter. Den som lever får se.
lars.thulin@opulens.se
