Storbankerna hotar svenska samhället

Krönikor.
Storbankerna, storbankerna hotar det svenska samhället
Illustration: C Altgård / Opulens.

STORBANKERNA. ”Om vi medborgare upplever att kontraktet bryts genom orimliga vinster och handlingsförlamade politiker, skapas avtalslöst tillstånd. Skattemoral och laglydighet sjunker,” skriver Lars Thulin.

Storbankerna – Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank gör rekordvinst 2023. I runda slängar ett sammanlagt rörelseresultat på 150 miljarder kronor *.

* = räknat på bankernas rapporter (Handelsbankens och Nordeas årsresultat ännu inte presenterade, så årsresultatet bygger på antagandet att fjärde kvartalet följer tendensen i tre första), för Nordea antas en eurokurs på tio kronor och att hälften av bankens vinst skapas i Sverige.

Utskrivet ser det ut så här 150 000 000 000 kronor. Per svensk är det 15 000 kronor. Om bankerna ett år bestämde sig för att hjälpa sina kunder och inte ta ut vinst hade varje medborgare fått denna summa på sina bankkonton som bonus.

Vad räcker pengarna räcker till? Svenska försvaret, nu omdebatterat för sin kostnad, fick 2022 82 miljarder kronor. Om bankerna avstod från vinst under två kvartal av fyra hade man i princip betalt försvaret: manskap, byggnader, ammunition, bränsle, stridsvagnar och flygplan.

Är det då farligt? Alla bolag vill göra vinst. Volvo tjänar pengar på att världen behöver lastbilar, Ica-handlarna blir rika eftersom ingen vill svälta ihjäl.

Marknad utan konkurrens

Fast banker är speciella. Till en början agerar de på en marknad i princip utan konkurrens. Storbankernas utbud och kostnader är nästan identiska. Därför har de samma vinstnivå. De har delat upp marknaden. Sedan har de en unik ställning i samhället. Utan någon som hanterar pengar tvärstannar all verksamhet.

Så storbankerna är inte bara befriade från konkurrens. De bedriver också skyddad verksamhet. Det som på ekonomispråk kallas Too Big To Fail. De får inte gå under.

Under bankkriserna, som i vissa fall skapades av bankerna själva, ryckte pappa staten ut. Skattebetalarna som gett enorma vinster till bankerna genom åren, fick ta sina, alltså det allmännas slantar och rädda dem. Elakt uttryckt ser bankverksamhet så här: om man lyckas och tjänar pengar får man behålla dem. Om man misslyckas och förlorar pengar så gör det inget. Någon annan plockar upp notan.

Fast det är inte heller det största problemet. Vi behöver banker och måhända även att de bedriver skyddad verksamhet. Vi får betala priset för detta. Så länge inget alternativ finns.

Storbankernas totala arrogans

Den stora faran är bankernas egen inställning. Den totala arrogans, tondövhet och fartblindhet de visar mot samhället. Att man hånar sina kunder och den stat som skyddar dem som lindebarn. Jag anser att denna arrogans är systemhotande. Precis som gängkriminalitet, bedrägerier mot välfärden och ett växande politikerförakt.

Vår finansminister, som inte kan kallas vass eller stå på medborgarnas sida, är oroad över bankernas framfart. Hon säger att ”det sticker i ögonen” vilken är en moderat omskrivning för att hon är jävligt förbannad på det näringsliv hon normalt tokhyllar.

Om bankerna ändå hållit tyst. Men de hävdar att deras vinster är fantastiskt bra för samhället. Här finns heller ingen konkurrens, de fyras gäng pratar med exakt samma röst. Värst var kanske SEB:s finanschef Marsin Yazdi som i en intervju i Rapport den 25 januari hävdade att alla svenskar tjänade på rekordvinsten, eftersom i princip alla svenskar ägde banken och därmed fick dess vinster.

Verkligen? Mindre än 13 procent av bankens aktier ägs svenska privatpersoner. 250 000 hushåll har aktier i banken. Det är ungefär fem procent av landets hushåll.

Familjen Wallenberg

Familjen Wallenberg kontrollerar ungefär dubbelt så många aktier. Men finanschefen pekade på att SEB-aktien minsann finns i pensionsfonder. Jo, men utspätt till nästan inget av dessa fonders gigantiska portföljer.

Så detta års utdelning från SEB ger i bästa fall några ören extra i månaden i pension till allmänheten. Om några decennier. Eller så slarvas vinsten bort i en vansinnig affär på någon utländsk marknad.

Men då har många av dagens svenskar kanske redan blivit av med sin bostad och har ett register hos kronofogden till följd av SEB:s och andra storbankers makalösa hjälp till Sverige i form av höga utlåningsräntor och mycket låga inlåningsräntor. Och bolag har gått i konkurs på grund av ränteläget.

Största risken med bankernas totala arrogans är att den allvarligt hotar det som kallas samhällskontraktet.

Det vill säga att vi vanliga medborgare står ut med att staten lägger sig i våra liv och att näringslivet i form av vinster snor en del av det vi tjänar. Eftersom vi bedömer att vi ändå vinner på affären. Politiker och näringsliv gör samma sak. De kan leva med gnälliga väljare som ställer krav samt anställda som kräver lön, barnledighet och fackkurser. Eftersom näringsliv och politiker ändå tjänar på samspelet.

Farligt om kontraktet bryts

Om vi medborgare upplever att kontraktet bryts genom orimliga vinster och handlingsförlamade politiker, skapas avtalslöst tillstånd. Skattemoral och laglydighet sjunker, precis som lusten att hålla regler och arbeta hårt – stöld, bedrägerier och illojalt beteende kan bli både försvarligt och rimligt. För varför ska vi följa reglerna när inte den andra sidan gör det?

Ett fungerande samhällskontrakt är förutsättningen för ett utvecklat samhälle, utan det inträffar det som kallas social oro, förlamande strejker och galopperande brottslighet. Det är vägen till helvetet och i förlängningen ett samhälle där varken politiker eller näringsliv har någon legitimitet. Den kan då bara upprätthållas med våld.

De struntar bankerna i. De räcker fingret åt samhället. Och skrattar hela vägen till sin egen bank.

* = räknat på bankernas rapporter (Handelsbankens och Nordeas årsresultat ännu inte presenterade, så årsresultatet bygger på antagandet att fjärde kvartalet följer tendensen i tre första), för Nordea antas en eurokurs på tio kronor och att hälften av bankens vinst skapas i Sverige.
ANVÄND DENNA! LARS THULINlars.thulin@opulens.se
LARS THULIN
lars.thulin@opulens.se

Opulens är ett dagligt nätmagasin som vill stärka kulturjournalistikens opinionsbildande roll. Kulturartiklar samsas därför med opinionsmaterial – allt med en samhällsmedveten blick där så väl klimatförändringarna och hoten mot yttrandefriheten som de sociala orättvisorna betraktas som självklara utgångspunkter.

Det senaste från Krönikor

0 0kr