KONSTNÄRSBIOGRAFI. Mathias Jansson har läst en aktuell bok om Maja Fjæstad, som föddes för 150 år sedan, och imponeras av konstnärens bredd, drivkraft och entreprenörsanda.
Maja Fjæstad – Att se på världen med konstnärsögon
Skribenter: Maria Hellstadius Wiberg, Kerstin Lind, Johan Knutsson, Hannes Trygg, Per Faxneld, Patrik Steorn
Votum
Jag imponeras av den bredd som Maja Fjæstad besitter i sitt konstnärskap. För trots att hon, som många andra kvinnliga konstnärer i början av 1900-talet, hamnade i skuggan av sin mer berömda man Gustav Fjæstad, framstår hon ändå som en drivande centralgestalt i Rackstadkolonins utveckling och framgång.
Maja Fjæstad föddes 1873 i Hörby och visade som ung talang för teckning och efter Konstnärsförbundets skola etablerade hon sig som konstnär i Stockholm och inleder också ett långt och fruktbart samarbete med Konstslöjdanstalten i Lund kring mönsterritning och textila produkter. I Stockholm introduceras hon för konstnären Gustav Fjæstad och de två gifter sig snart och flyttar till Arvika.
Fler konstnärskollegor följer efter till Arvika och tillsammans med en befintlig skicklig inhemsk hantverkstradition uppstår en koloni kring sjön Racken inspirerats av den engelska Arts and Crafts rörelsen. Rackstadskolonin präglas av en spännande symbios mellan konst, konsthantverk och hemslöjd. I centrum finns Maja Fjæstad som har ett ben i måleriet och det andra i den textila hantverkstraditionen.
Familjen Fjæstad utökades med fyra barn inom perioden 1899-1907 och vilken småbarnsförälder som helst förstår att det inte ges så stort utrymme för eget skapande eller egen tid om man dessutom som kvinna förväntas ha ansvaret för barn, hem och sociala sammankomster.
Maja lyckas ändå hålla liv i sitt konstnärskap och engagerar sig även socialt för kvinnors rättigheter i Arvika, en rörelse som växte sig stark kring sekelskiftet 1900.
Hon var också med att grunda Arvika Hemslöjdsförening 1913 och är ansvarig för den värmländska avdelningen på Baltiska utställningen i Malmö 1914.
Lägg därtill hennes entreprenörsförmåga och ett stort samhällsengagemang utvecklas hennes konstnärliga karriär under den här tiden med utställningar både i Sverige och internationellt. Förutom att hon fortsatte med oljemåleriet, där hon skildrar sin omgivning, människorna och miljöerna och det vardagliga, utvecklades det textila uttrycket som med tiden gick åt mer abstraktion i uttrycket.
Ett exempel är gobelängen “Vatten och fisk” från 1931 där fiskarnas form stiliserats så att formen kan tolkas dels som ett fiskstim eller som vågor på vattenytan. Under 20-talet började Maja Fjæstad att intressera sig allt mer för träsnitt och brukstextilier, anledningen var dels ekonomisk. Det var konst som vanligt folk hade råd att köpa och gav henne en möjlighet att bygga upp en egen ekonomi oberoende av sin man.
Jag gissar också att det även fanns ideologiska skäl i form av en vilja att kunna sprida sin konst till en bred allmänhet, något som låg i linje med Arts and Crafts rörelsen sociala idéer om god konst till vanligt folk.
Det man slås av när man läser om Maja Fjæstad är den mångfald av uttryck hon har i sitt konstnärskap och den drivkraft och entreprenörsanda när det gäller att skapa och bygga upp nya nätverk och möjligheter. Men på grund av tidens konventioner är hon också begränsad i sitt konstnärskap, och man kan bara spekulera om hur långt hon hade kunnat gå i sin karriär om hon hade levt i ett mer jämställt samhälle.
Boken om Maja Fjaestad är utgiven i samband med Rackstadmuseets jubileumsutställning i samband med uppmärksammandet av att det är 150 år sedan konstnären föddes.
info@opulens.se
