RETROKULTUR. Idag inleder vi en ny serie med Jesper Nordström. I ”Veckans notblad” kommer Jesper att presentera olika fynd från antikvariat och loppmarknader. Först ut är ett notblad med Thor Modéen.
Thor Modéens filmer utspelades ofta i lantlig miljö och det är så typiskt. Från Åsa-Nisse till Edvard Persson var kritiken mot det urbaniserade så tydlig i svenska underhållningsfilmer.
Persson stod i den skånska myllan och sjöng om att han ville ha ”en gräbba go’ och gla’ / som ej var från Malmö sta’” och Modéens humor byggde ofta på samma kvicka lustigkurrerepliker som Groucho Marx levererade, denna mästare i att riva ner det pretentiösa från marmorpiedestalen.
Det är därför helt rätt att detta Modéen-notblad i min samling är det mest färgstarka glada.
En sol och en måne som gungar.
Det rör sig om “När solen går ner går månen opp” med musik av Harald Mortensen och text av Nils-Georg. En Thor Modéen-schlager ur Folkets Hus Nyårsrevy 1929. Utgivet av Nils-Georgs Musikförlag i Stockholm.
Inga konstnärliga lyriska ”svåra” grepp här inte. Man är nästan frestad att klottra till en cigarr och monokel.
Fast även om Modéens filmer så ofta utspelade sig i skärgården, på pensionat, på alla de sorters miljöer som inte direkt kan kallas urbana så var han sannerligen inte främmande för Stockholms fröjder. En legendar i kroglivet och vad vi nu skulle kalla en early adopter. När Sveriges – ja kanske världens – första kinesiska restaurang öppnade i Stockholm var han såklart där och insisterade på att få lära sig äta med pinnar.
Denna glupska aptit på livet tog såklart ut sin rätt och han lämnade jordelivet i förtid på grund av en kombination av övervikt och alkohol. Han blev bara 52 år. Ett märkligt faktum beträffande en kulturperson som närmast blev allas mysgubbe, ett slags riks-morfar som med sin pondus närmast framstod som en evig 70-åring.
jesper.nordstrom@opulens.se
