RINKEBY. I dag svarar Lars Thulin på Eva-Märta Granqvists senaste inlägg i debatten om Rinkeby. Tidigare inlägg finns att läsa här.
Oj, den kulan från mig visste var den tog. Eva-Märta Granqvist skjuter våldsamt tillbaka med hagelbössa och träffar därmed allt. Och inget. Dessutom tillskriver hon mig en massa egenskaper som hon inte har en aning om att jag har. Hon går våldsamt på mig som person istället för att diskutera sakfrågan. En klassiker när de egna argumenten sviktar.
Låt mig ta upp några saker. Jag har aldrig skrivit att man inte får berätta om det fina i Rinkeby. Men däremot att man borde sätta in saker i ett större sammanhang. Och jag vill ju faktiskt förbättra hennes text. Hade hon ställt de goda krafternas kamp i relation till verkligheten hade hon hjälpt de goda krafterna bättre.
Och påståendet att min bild av en utsatt förort (och utsatt är den term som officiellt används, jag har inte hittat på den) rubbas? Vilket struntprat. Jag har själv bott i ett sådant område i 39 år. Jag vet vad jag har sett. Vad är det som rubbas? Och i så fall åt vilket håll?
Vidare vad har SD-tomtarnas reaktion på Granqvists inlägg med mig att göra? Inget, men Granqvist kör med ”guilt-by association” och smetar SD:s skit på mig. Ett mycket billigt trick. Vanligt när argument i sakfrågan saknas.
När det gäller hedersvåldet kallar hon mig för smygrasist. Utan att med ett enda ord bemöta kritiken mot V:s inställning i frågan. Kritiken som kommer från många håll. Googla på hedersvåld och Vänsterpartiet, och se själv! Jag och min dotter har sett hedersvåldet mot hennes kamrater på nära håll. Skulle vi ha blundat för det? Eftersom vi varit rasister om vi reagerade? Vill Granqvist det?
Och varför skulle jag ha något emot hur folk i Rinkeby röstar? Varifrån får Granqvist den idén? Obegripligt.
Slutligen. Inget av det jag skrivit står på något sätt i motsats till det som Mohamed Nuur, V-politiker i Rinkeby, får säga i slutet av Granqvist drapa. Ingenting.