FRIHET. Vänsterkritiken mot kryptovalutor brukar handla om nyliberalism och kapitalism. Men kritiken missar att kryptovalutor historiskt sett är kopplade till olika anarkistiska idéer. Den som vill förstå kryptovalutor behöver bland annat läsa om teknoanarkistiska idéer under 1990- och 2000-talet.
Under senare år har användningen av kryptovalutor drastiskt ökat. Det beror delvis på att fler satt hemma framför skärmen under pandemin och många lärde sig då mer om de digitala valutor som finns vilka inte kräver någon regering eller centralbank. I andra fall har det handlat om att man vill undvika ekonomiska och andra beslut tagna av brutala och auktoritära regeringar som i Venezuela, Iran och Afghanistan.
På olika sätt handlar kryptovalutor om värderingar som demokrati, frihet och gemenskap men samtidigt finns en utbredd kritik. En kritik kommer från klimataktivister som menar att dessa drar för mycket energi. Här får man läsa mer om forskningen och om de kryptovalutor som använder mindre energi vid transkationer än vad till exempel betalkort som Mastercard eller Visa gör.
Från vänsterhåll handlar kritiken ofta om att kryptovalutor understödjer nyliberalism och kapitalism, alltså att de underlättar att “rika blir rikare” och att stödet för det offentliga undermineras. Utöver det är man som i fallet med vänsterekonomen och Greklands förre detta finansminister Yanis Varoufakis negativ till kryptovalutor eftersom man anser att staten och centraliserade institutioner är ett måste för att uppnå någon form av statssocialistisk samhällsmodell.
Att kryptovalutor är ett nyliberalt påfund är inte helt obefogat eftersom nyliberala tänkare som Fridrich Hayek och Milton Friedman har uttryckt åsikter om att pengar borde avnationaliseras och att människor skulle kunna skapa egna icke-statliga pengar. I kurser om kryptovalutor vid Cambridge Univeristy och Stanford University är Hayek en del av studielitteraturen.
Men det som vänsterkritiken missar är att kryptovalutor i praktiken handlar mycket mer om anarkistiska idéer och beteenden. Man kan sammanfatta utvecklingen på följande lite förenklade sätt:
Nyliberaler under 1970-talet: Människor kommer i framtiden skapa egna valutor, utan stater och centralbanker och med vilka de kan handla och samarbeta globalt.
Socialister, progressiva, med flera under 2000-, 2010- och 2020-talet: Nyliberalismen är död, kapitalismen funkar inte, nu ska vi skapa ett storstatligt postkapitalistiskt samhällssystem.
Vänsterananarkister, högerlibertarianer och frihetligt gröna av idag: Men vi använder ju kryptovalutor för att skapa egna system, communities, marknader som alternativ till kapitalismen.
Om man läser kryptovalutornas historia så kommer man i kontakt med tänkare och idéer från det tidiga 1990-talets cyberpunkrörelse i USA, liksom med 2000-talets teknolibertarianer och moderna vänsteranarkister. En bok som rekommenderas i ämnet är Bitcoin, en finansiell revolution av ekonomen Linus Lovén. Boken är något av en “Bitcoin for dummies” om varför fler bör förstå hur decentraliserad teknologi kommer att påverka och förändra våra vardagsliv under 2020-talet.
Det förklarar delvis varför internationella institutioner som Världsbanken och Internationella Valutafonden är emot att krytoptovalutor blir legaliserade och erkända som pengar, då man försvarar nuvarande system med statliga pengar, centralbanker och krediter som gynnar medelklassen och storföretagen och bankerna. För en av de mest centrala poängerna med decentraliserad teknologi är att människor kan samarbeta med varandra direkt, utan olika mellanhänder som banker, företag och regeringar.
Man kan på godtyckligt vis välja att se det som “nyliberalism” men i grund och botten handlar kryptovalutor mycket mer om beteenden och idéer som är anarkistiska och möjliggör demokratisering och rättvisare ekonomi.
global@opulens.se
