JULSERIE. ”I Kring Ringsjön finns både poesi, sakprosa och dramatik, överraskningar och påhittigheter.” Så inleder vår medarbetare Bo Bjelvehammar sin nya bok Kring Ringsjön vars fristående kapitel utgör Opulens julserie i år. Tillfälliga nedslag som sprider ljus över en rik kulturbygd men med läsvärde även för de som aldrig varit vid denna skånska sjö.
På stora vägen mot Eslöv till, lite uppkäftigt, står det en gulröd hänvisningskylt, Ageröd. Det är strax före kyrkbyn Munkarp (det är fullt möjligt att en eller flera missionerande eller kringvandrande munkar för en tid slagit sig ner på platsen eller anlagt bebyggelsen); det går inte att finna en liten skylt ens, till den rikskända fornfyndsplatsen Ageröds mosse. Längs med vägen mot mossen finns det små anvisningar, som talar om storheter som Ageröds gård och Ageröds säteri.
Det får en genast att tänka på det skånska ordet ager, åker, och det sammansatta ordet agerhöna, som kan betyda både nyckelpiga och rapphöna. Hönsfågelbetydelsen är att föredra, rapphönan är en naturlig fågel i jordbrukslandskapet, med en hukande och kortbent siluett, kort hals och liten näbb. Den är vacker med rödbrunstreckade flanker och rostfärgat ansikte.
Postmannen, ornitologen och dragspelaren Lars Olof Nilsson påstår att agerhöna även är ett dialektalt ord för ljungpipare. Det är han ensam om, konstaterar jag, efter en mera intensiv frågerunda. Av tio tillfrågade svarade hälften nyckelpiga och hälften rapphöna.
Alltså den första leden i ordet Ageröd är lika med åker, den andra leden är ordet ryd, röjning. Ryd, röd och röjd tillhör samma ordgröt.
Det växte upp en husklunga kring Ageröds gård, en klunga, som först bestod av två torp, senare sex, med namn efter dem som bodde där. En klunga är väl mer än två?
Ett av Agerödshusen hette Andreas Erikas, det brann ner 1891, men namnet följde med ägaren. Andra Agerödshus var Hallbergshuset och Håkan Persas, eller Haugen Pärsas. Två andra namn är Ola Svensas, Ola Svänssas och Soldattorpet, som brann ner 1917.
Nära husklungan låg en gång en torvströfabrik, i sydöstkanten av Ageröds mosse. Det har gjorts omfattande undersökningar av mesolitiska boplatser i Ageröds mosse, som före igenväxningen var en tredje sjö i Ringsjösystemet, nästan lika stor som de nuvarande Ringsjöarna och belägen väster om dessa.
Några av boplatserna är strandboplatser, belägna vid det gamla Ringsjösystemets utlopp, ett läge som är de bästa tänkbara livsbetingelserna för en fångstkultur. Två andra boplatser är tillfälliga på sumpholmar i sjön.
Det är ett spännande arbete att försöka att fastställa varför en ursprungligen öppen sjö har förvandlats till mosse. Genom att studera lagren i en mosse kan man få en uppfattning om hur de bildats. De växtrester som lagren består av kan vara av stor betydelse i detta arbete. Det är möjligt att få fram om ett lager avsatts på sjöbottnen eller bildats i en strandnära miljö. I det senare lagret förekommer då träpinnar och olika frön, som flutit in mot stranden och fastnat i strandvegetationen, som oftast består av vass.
Ofta har växterna brutits ner till så små fragment att dess arttillhörighet kan bestämmas först när de studeras i mikroskop. Detta gäller även flera former av frukter och frön. Av ännu mindre storlek, några tusendels millimeter, är de pollenkorn, som lagrats in i växtresterna. Genom att pollen från en bestämd växt också har ett särskilt utseende, går det att bestämma vilka växter, som förekommit då ett visst lager bildades.
bo.bjelvehammar@opulens.se
