SAMARBETE. Idag presenterar vi ett utdrag ur ett samarbetsprojekt där Emma Eriksson Olsson, välkänd poet för Opulens trogna läsare, skrivit dikter och konstnären Magnus Petersson skapat bilder.
Under ett års tid har Magnus Petersson och Emma Eriksson Olsson samarbetat i ett projekt som haft arbetsnamnet “Korrespondens från Ensligheten”. Det går till så här: Magnus sänder Emma bilder att tolka i text och Emma sänder Magnus texter att tolka i bild.
Slutmålet är en gemensam utställning lite längre fram. Magnus är yrkesverksam konstnär, medlem i Konstnärscentrum och Smålands konstnärsförbund, medan Emma är poet utgiven bland annat på Smockadoll förlag. Men också publicerad här i Opulens, bland annat med två längre diktsviter, “Den återfunna bilden” och “Från Landsorten.”
– Det finns ett tydligt gemensamt språk i våra verk trots de olika uttryckssätten säger Emma och Magnus. Vi ser att vi i våra enskilda verk ofta möts till exempel i den fastnade blicken på en torkvinda som kämpar för att hålla sig upprätt i en snöig villaförort. Tomheten och skönheten av Sveriges otaliga landsvägar, en melankolisk tolkning av samtidens landsbygd och mindre orter.
Här presenteras ett utdrag ur deras samarbetsprojekt.
CLEMENS ALTGÅRD
Korrespondens från Ensligheten
I frånvaro av dagsljus
blir de osynliga band
som binder oss samman
allt för tydliga
låt oss säga att det är torsdag
tusen dagar kvar till vår
jag låter mitt andetag falla
mellan springorna i golvet
letar efter andra landskap
bland trasmattans kulörta larm
bara om vi låter ett ljus lysa under natten blir jag lugn
Du låter bilfärjans dunkande bli en del av pulsen
klyver det svarta vattnet tillsammans med båtkroppen
det är natt och snart är du hemma igen
trots att ensamheten för dig
är så mycket lättare att förstå
noll grader och isen väntar otåligt på sin tur
en röd Fiat Panda på tomgång
på bilradion undrar Haddaway vad kärlek är
om och om igen
Bara detta om vinterhuden
andra rörelser än dina
buss 157
hur den redan gått hem
den spårlösa snön
ett minne som skakar
hörde du min täckjacka frasa?
ville bara säga
jag färdas igen
Här, en stigguide för vandring bland röda minnen
här ett sällskap i tysta skogar
bara ett förslag på inledning
ingenting du måste
men barrträden får du fästa dig vid
stanna tills himlen gör något pastelligt mot sig själv
så här går det till när oroliga sover:
sätter fem fingrar mot bark
blåbärsris där ångest bor
mossa mot allt vi trodde vi inte kunde glömma