RETROKULTUR. Jesper Nordström skriver om ett favoritband från 80-talet – I Start Counting.
Ett av mina absoluta favoritsyntband från 1980-talet är sorgligt bortglömda och tillika gravt kufiska. Jag talar om I Start Counting. Jo, de heter så. De släppte bara två fullängdare och sedan förlorade de tyvärr all särart under namnet Komputer där de snällt sagt i alla fall lyckas plagiera Kraftwerk bra.
Anledningen till min kärlek är att de vågade hålla sig ifrån att hoppa på den förutsägbara Depeche Mode vågen och bara bli ytterligare ett engelskt syntband. Hos dem finns en mer skranglig organisk ljudbild som inte är det vanliga – oktavbas och trallvänliga melodier
Samt att de hade leklustan att ta upp andra genrer och låtar, som när de gjorde cover på westernlåten “Rawhide”.
Sedan är det det här med deras texter som jag som man kan relatera till i backspegeln, Framför allt och påfallande ofta handlar det om lite försagda geeky ynglingar vars raggfraser och uppvaktning i den luttrade mogna backspegeln framstår som lika lönlösa som vetenskapsteori i en antivaxxgrupp på Facebook.
Som här på singelsläppet “Million Headed Monster” från albumet Fused.
“You could steal my records and not laugh at my jokes. I can promise you the earth“.
Lite befriande charmigt 1989 när Depeche Mode verkade ha gått in i ett totalt mörker med ångest, psykisk ohälsa, droger och var och varannan låt verkade handla om bdsm.
Mer underfundigt och komplext kort sagt. Lyssna nu på deras “Million headed monster“!
jesper.nordstrom@opulens.se
