Alltför lättglömt med Neeson

GÄSP. En pensionsfärdig yrkesmördare med eskalerande alzheimer lyckas ändå ligga steget före sina motståndare och polisen. Eh, ok.

Liam Neeson-action är för all del en småhärlig genre. Sedan “Taken”-nytändningen i karriären 2008 bär den produktive Liam Neeson den åldrande actionmansmanteln med bravur. I filmer som “Unknown”, “Non stop” och “Run all night” spelar han pressade män med en aura som paradoxalt nog antyder ett hjärta på rätta stället och en dödlighet i paritet med den värsta pandemi.

Men efter att ha höjt ribban för när det egentligen är dags för manliga actionhjältar att gå i pension har snart 70-årige Neeson nu tagit ytterligare ett kliv i geriatrisk riktning. I “Memory” bär hans härdade yrkesmördare Alex Lewis inte bara på de grå tinningarnas charm. Han har även begynnande alzheimer vilket får minnet att svika.

Låter det som en besvärande faktor i ett jobb som kräver snabb flykt, ständigt nya adresser, möten och måltavlor? Jo, det fattar även Alex Lewis, som försöker trappa ned på mördandet, trots att han hela tiden ligger steget före sina motståndare. Efter lite övertalning tackar han ja till ett dubbeljobb i El Paso, Texas, ovetande om att den ena måltavlan är ett barn.

Samma barn, 12-åriga Beatriz Leon (Mia Sanchez), förekommer i ett traffickingmål som utreds av FBI-agenten Vincent Serra (Guy Pierce) och snart korsas de båda männens väg. I en snirklig handling som man stundtals känner sig dement av att titta på – “vänta lite, hur kom de fram till det där, vem är det nu igen, är det meningen att man ska bry sig?” är frågor man ställer sig filmen igenom – leder spåren fram till den superrika fastighetsmagnaten Davana Sealman (Monica Bellucci).

Trots en spänstig Liam Neeson i huvudrollen och några snygga scener är det lite sorgligt att se hur veteranerna Monica Bellucci och Guy Pearce är så ofrivilligt komiska. Och att det är den forne “Casino Royale”-regissören Martin Campbell som står bakom det här slarvigt ihopsatta spektaklet är också deppigt.

Det är mycket möjligt att den belgiska förlagan “The memory of a killer” är ett bättre val. Men den här filmen är inte bara märkligt oengagerande, den är stundtals rent ut sagt tråkig och det är inget bra betyg på Neeson-skalan.

Miranda Sigander/TT