YACHT. “De ryska oligarkernas liv och leverne är långt ifrån någon hemlighet. Lika fräsigt och förföriskt som det framstod förr, lika omoraliskt och oskönt ter det sig nu”, skriver Erik Cardelús.
På kort tid har yacht blivit ett ord som fyller spalter, skapar klick och rör upp känslor. Bakgrunden är kriget i Ukraina, där rapporter om massakrer blandats med upprördheten mot ryska oligarker som under decennier hållit sig med vräkiga yachter – en ultimat symbol för de sensationella globala förmögenhetskoncentrationer som pågått.
Tidigare var reportagen mest inriktade på en kombination av lika delar avund och beundran. En plutokratisk dyrkan, där penningen blivit det ultimata människovärdet. Nu kommer allt fler rapporter om överdådiga, men övergivna yachter som fastnat i någon hamn. Dagens Industri berättar exempelvis om Italien där många ryska oligarker – fram till krigsutbrottet – lugnt och skönt glidit fram i sina monsterbåtar.
Annars är det franska Rivieran som framförallt förknippas med oligarker. Här finns gott om överdådiga yachter, men också lyxvillor, så stora och omgärdade av murar och säkerhetssystem att det behövs helikopter för att få en skymt av dem.
Nu är det annorlunda. Numera beslagtas och fryses många oligarkiska tillgångar, nyligen en yacht till ett värde av 5 miljarder kronor i Italien. Ofta går det trögt, eftersom oligarkernas ägande tenderar att vara förgrenat, undangömt och ihopkopplat med andra potentaters tillgångar, från den lokala marinan, över den framgångsrika fotbollsklubben till det soldränkta skatteparadiset. Här har många, med klibbiga och korrupta leenden, dansat runt med stora elefanterna, hågkomster som nu faller ner i den forcerade glömskans mörka brunn.
Skadeglädje eller sorg? Alla är vi olika funtade, men visst finns det läge för reflektioner. Mest frågan: Vad kan vi lära oss av det här? För nog är de ryska oligarkernas liv och leverne långt ifrån någon hemlighet. Lika fräsigt och förföriskt som det framstod förr, lika omoraliskt och oskönt ter det sig nu. Den kollektiva moraliska kompassen har svängt snabbt, vilket självklart sammanhänger med kriget. Men ändå – måste det gå så långt för att ögonen ska öppnas?
Genom åren har det inte saknats rapporter om storbanker som pekats ut och dömts för att ha tummat på regelverken och tillåtit pengatvätt, många gånger relaterat till ryska oligarker. Här finns flera svenska banker och finansaktörer med sina klibbiga fingrar i de oligarkiska syltburkarna. Att ryska oligarker länge har haft ekonomiska intressen och aktiviteter i Sverige är inte heller någon hemlighet. Nyligen rapporterade SVT nyheter om att det handlar om miljardbelopp. Pengar som sällan luktat illa tidigare, men som nu – hastigt och olustigt – förvandlats till stinkbomber.
Hur dagens fruktansvärda krig utvecklar sig, är naturligtvis höljt i framtidens dimma och dunkel. Vad vi redan nu kan reflektera över är hur det skapas en världsordning där ledare som Putin och hans oligarkiska anhang har svårare att vinna makt, flytta fram sina positioner och ödelägga andra människor liv. Fram till dess kommer att vi att åse allt fler yachter – ödelagda eller inte – glida eller guppa runt vid Europas soldränkta stränder.
info@opulens.se
