EVOLUTION. “Hur har den biologiska evolutionen egentligen påverkat våra tankestrukturer?” Farshid Jalalvands Apan & filosofen har ett brett och stort anslag som Lis Lovén finner intressant.
Hur har vi tänkt om moralen genom tiderna och utifrån vilka kunskapsfält? Det kan diskuteras ifall moralen är avhängig Gud, logiska resonemang och kunskap, instinkter, konventioner, kultur, miljöpåverkan etcetera. I Apan & filosofen studerar Farshid Jalalvand moral utifrån evolutionsforskningen, alltså experimentell undersökning.
Det är ett brett och stort anslag författaren griper tag om. Men håller hans undringar hela vägen? För hur har den biologiska evolutionen egentligen påverkat våra tankestrukturer? Det är intressanta idéer Jalalvand lägger fram, men om vi i och med genmanipulationen befinner oss vid en vägg, ett slags tvingande slut och därmed står inför en ny förståelse över vilka vi som människor är… Då kan man undra om vi har tid rent biologiskt att rätta till alla fel. Eller kan den filosofiska idéhistorien ge oss lite begrepp att leka med under tiden?
Jo, jag vet. Frågorna är många och att kasta fram begrepp lite hux flux kan vara giltigt, om så bara för att komma ett litet fragment på spåren. För handen på hjärtat, har vi rum och tid att se biologiska orsakssammanhang? Har vi ett val att blicka bort och glömma hela saken?
Farshid räknar upp många kända filosofer och han följer idéutvecklingen från antiken framåt, och visar de spår tänkare gett till vår kultur. Varje epok har sin tänkare, och Jalalvand tycks mena att tristess driver på vår förmåga att resonera och leta lösningar, eftersom det absurda med att finnas kräver våra svar i form av sökande efter orsak/verkan. Allt måste falla på plats, och det är betingat av vårt överflöd och välstånd. Man kan undra om det då bara är den rikaste klassen som har råd att tänka ut klurigheter. Filosofi som en klassfråga blir lite knepigt.
Alla dessa filosofer, ja det är en hel del som boken skummar igenom, och jag har till att börja med svårt att inse sambandet mellan biologi och filosofi. Jalalvand tror på slumpen när vi utvecklas. Han menar även att det är materialistiska orsaker som driver mänskligheten framåt. Ett rent biologiskt vara formar alltså oss. Och att förädla människan är inget nytt för 1900-talet. Även i det gamla Grekland ville man ”odla” fram bättre varelser. Och självaste Platon tänker sig samhället som en hierarki där de bästa styr. Men i slutet av boken (man får ge sig till tåls innan författaren knyter ihop tanketrådarna) kommer Jalalvand in på det egentliga ämnet för boken. Det är få sidor och de handlar om hur pest och mikroorganismer kan vara del i historiens och evolutionens slumpmässighet.
Stöd vår engelskspråkiga satsning!
I Euroasien hade människorna lättare för att domesticera både växter och djur, och de hann bygga upp ett immunförsvar mot de sjukdomar djuren orsakade. Det är dock bevisat genom arkeologi och molekylärbiologi att Rom gick under på grund av pesten. Men mikroorganismer som tog kål på stora delar av befolkningen under medeltiden betydde att de som var kvar hade andra förutsättningar att ställa krav på sin omgivning. Den borgerliga kapitalistiska kulturen växte fram och renässanskulturen uppstod. Pest kan således påverka vår historiska utveckling.
Att Europa hade ett försprång inom global handel beror på att de haft tid att utveckla krigsteknologin. I östra Europa råkade man inte ut för pesten i samma omfattningen och detta bidrog till att bönderna inte var tvingade att driva fram en ny utveckling rent teknologisk.
När vetenskap och systematisering växer fram ökar människans förmåga att se universums och livets uppkomst. Darwin är nu något på spåren. Att koppla ihop cellernas mekanik med filosofisk utveckling kan rent materialistiskt hänga samman, även om tanken i sig tycks problematisk vid första anblicken. Så moralen och cellernas evolution förgrenar sig åt många håll. Ju mer vi utvecklas desto mer kan vi se och förstå rent etiskt.
Kan bakterier påverka historien? Boken ger svar.
info@opulens.se
