Författarporträtt: “Kvinnan är en begåvad varelse”

KVINNOFÖRTRYCK. Författaren och missionärsbarnet Runa Liedén Karlsson växte upp i både Indien och i Sverige, en bakgrund som väckt hennes intresse för  tänkande i öst och väst. I Södermannen drar åt höger reder hon ut filosofin bakom kvinnoförtryck och symboliken som ligger till grund för hur vi ser på mannen som det dominerande könet. 

Du är författare till Södermannen drar åt höger, som kom ut på Ekström & Garay i höstas. Det är en bok om symbolik och tänkande i österlandet och i väst, berätta mer!

– Boken belyser synen på kvinnan i öst och väst och ger en bakgrund till kvinnoförtrycket som vi pratar mycket om i den österländska kontexten, alltså hederskultur. Ett försök till förklaring till att kvinnor inte har kunnat hävda sig inom religion, konst och vetenskap. I stället har männen dominerat dessa områden.

– Det stora tänkandet i öster präglas av yin och yang. Yin står för det kvinnliga, det som är svalt, jordiskt, fuktigt, det inre, mörker och vatten, medan yang betecknar det manliga och står för värmen, luften, elden, det snabba och det starka. Lite förenklat anses yang vara den kraft som driver allting framåt, medan yin i stället har en bromsande effekt. Den här symboliken ligger till grund för att männen alltid har ansetts vara det dominerande könet.

– Inom kristendomen, judendomen och islam har kvinnan ansetts vara oren på grund av sina menstruationer. I Gamla Testamentet finns föreskrifter om hur kvinnor ska kunna bli rena igen för att få komma tillbaka till templet. Så var det även efter förlossningar. Sätter man sig in i historien kan man bättre förstå det här tänket kring kvinnor.

Hur började du sätta dig in i den här symboliken?

– Jag har jobbat som läkare i många år och har gått en utbildning i akupunktur, där läran om yin och yang ingår. Sedan fick jag tag i en bok som heter Höger hand, vänster hand av den engelska professorn Chris McManus, där han förklarar varför höger anses mycket finare än vänster och varför höger anses vara manligt. Man säger vänsterprassel som någonting negativt men kan kalla någon för “sin högra hand” och då är det en nästan oersättlig person. Däremot tar McManus inte upp yin och yang eller kvinnans orenhet genom historien, så jag går ett steg längre i min bok.

– Jag har en teori om att yin och yang är en spegling av våra könsorgans utformning. Mannens kön är placerat utanför kroppen och exponerat för sol, värme och ljus, medan kvinnans kön är dolt inne i den fuktiga, mörka kroppen.

Var det McManus som inspirerade dig till att skriva Södermannen drar åt höger?

– Nej men den inspirerade mig till att åka runt och föreläsa. Oftast om skillnaden i status mellan höger och vänster, men också om min familjs resa med folkvagnsbuss till Indien när jag var nio år gammal. Jag är ju född i Indien av svenska missionärer och har delvis vuxit upp där. Mitt intresse för orientalisk kultur bottnar säkert i min bakgrund. Jag har inte kunnat föreläsa om det här senaste ämnet än på grund av covid-19, men jag hoppas kunna göra det när samhället öppnar upp igen.

– Den vänstra handen kallas för modershanden och den högra för fadershanden. De flesta har inte tänkt på varför romarna använde höger hand till att äta finare maträtter och varför så många kulturer använder den vänstra till att torka sig i baken. Man lägger höger hand på Bibeln när man svär en ed, med vänster hand blir eden ogiltig. Var man en äkta son till en riddare förr så hade man ett band som gick från höger axel ned över höften men var det en oäkta son gick i stället bandet från vänster axel enligt heraldiken.

Hur har det här sättet att tänka lett fram till hur det ser ut idag, tänker du?

– Det förklarar mer varför det ser ut som det gör. Till syvende och sist är det skillnaderna mellan man och kvinna som ligger bakom tankarna om dualism, motsatser. Jag kanske har haft lättare att se det, eftersom jag har bott i Orienten i många år, vi blir lätt lite ensidiga i väst. För att kunna kämpa för kvinnans rätt behöver man förstå varför det har blivit som det har blivit. Att visa på fakta är också mer slagfärdigt än att bara säga hur det bör vara. Det är inte av elakhet som männen har tagit för sig utan det finns ett helt tankesätt bakom.

Tror du att kunskapen om bakgrunden till de här tankesätten skulle kunna förändra dem?

– Absolut, det tror jag. Att kvinnan ansågs vara oren är ju det som låg bakom häxprocesserna och det finns mycket av detta kvar på olika håll i världen. Det har ju varit så här i många tusen år så det går inte att ändra i en handvändning, men det görs framsteg hela tiden. Könsstympning av flickor minskar till exempel i Afrika.

– Sedan kan man fundera på om det finns någon fördel med att ha det uppdelat, till exempel att det finns skillnad mellan könen. I Kina menar man att hela universum har uppkommit ur yin och yang, att spänningen mellan ytterligheterna har skapat en sådan stark energi att allting har kunnat bildats. Hade det inte varit en sådan differens mellan ljus och mörker hade enligt detta synsätt ingenting kunnat skapas. Det speglas även i Bibelns skapelseberättelse. Så kanske finns det en vits med att allting inte är en gråskala, men det är viktigt att vi tar vara på den kvinnliga resursen och den speciella begåvning som kvinnor har.

När föddes ditt intresse och engagemang för de här frågorna?

– Det har kommit successivt. Delvis genom min bakgrund i Indien där kvinnorna var så underställda männen, det fick jag också lära mig. Kvinnor och män satt på olika håll i kyrkan och vi flickor fick inte sitta tillsammans med pojkarna vid sångövningar. Gick man ut på stan och handlade så fick man inte hälsa på en kille som man kände. Det blev en brutal krock när jag kom till Sverige som tonåring. Mina tjejkompisar pratade om Elvis Presley och Tommy Steele, jag hade inte hört talas om någon av dem och trodde de var tokiga som nästan kunde dö för den ena eller andra.

– Eftersom jag är uppvuxen i en religiös kontext så har jag alltid funderat över jordens och universums uppkomst. Vad som händer efter döden och vad som är målet med livet. Människan anses vara en högre stående varelse och till det hör att vi reflekterar. Man ska inte ta något för givet, man måste få ifrågasätta varför himlen är blå, varför blodet är rött och varför människor går på jorden.

Du föddes i Indien av svenska missionärer, hur har din uppväxt där påverkat ditt sätt att tänka?

– Precis. Jag kom till Sverige efter andra världskriget, december -45, när jag var två år och stannade tills jag var nio. Då åkte vi tillbaka och kom hem igen när jag skulle fylla femton. Det är viktiga barn- och ungdomsår så visst har det påverkat mig, medvetet eller omedvetet. Även det religiösa arvet har påverkat mig. Som missionärsbarn gick jag i kyrkan varje söndag och lyssnade på predikan i en engelsk kyrka.

– Min första bok, Den blå bussen (2020), handlar om den andra resan till Indien när jag var nio år, 1953. Då åkte hela familjen dit med folkvagnsbuss från Sverige. Under resan lärde vi oss att räkna till tjugo och användbara fraser på hindi. Första dagen i Indien stannade vi till i en skog nära Dehradun uppe i norr och såg apor som hoppade i träden. Det var mitt livs resa, ett äventyr som inte skulle gå att utföra idag. Man kan ju ifrågasätta varför föräldrarna ville göra denna resa som inte var riskfri men som missionär trodde man på Guds beskydd.

Du har gett ut två böcker nu på två år, hur kom du på att du skulle börja skriva böcker?

– Det är lättare att skriva om man har något att skriva om. Jag har berättat om resan till Indien så många gånger och folk har alltid sagt att jag måste skriva ner den. Min farmor hade sparat alla nummer av en veckotidning där vår resa gick som en serie i tolv nummer och jag hade min pappas dagboksanteckningar. Så det var som upplagt för en bok.

Blir det några fler böcker framöver?

– Jag har faktiskt redan börjat skriva på en ny bok om min barndom och uppväxt i Indien, där jag bodde på internatskola. Och om vår spännande resa tillbaka till Sverige efter världskriget, som inte heller var helt riskfri.

– Vi åkte med båt från Bombay till England, vidare till Norge och sedan Sverige. Min mamma var gravid med min bror i femte månaden. Det var nära att vi inte skulle få plats på någon båt för alla engelska soldater ville hem till Europa just då. När vi till slut fick tag i platser fick mamma en blödning och riskerade missfall. En gynekolog i Bombay skrev ut preparat till henne, sedan bars mamma på en stol ner till bilen och när hon skulle gå genom hälsokontrollen till båten försökte hon verka pigg och glad. Inga sjuka fick nämligen gå ombord! När vi kom fram till London var staden sönderbombad, men en frälsningssoldat lät oss sova på deras kontor. Sedan föddes min bror 4 månader efter ankomsten till Sverige, så han klarade sig.

Wow, vilken resa!
Har du tänkt dig någon särskild målgrupp för Södermannen drar åt höger?

– Folk som jobbar med kvinnofrågor skulle nog kunna ha nytta av bakgrunden som boken ger. Kristna vill nog inte kännas vid att man har klassat kvinnan som oren genom alla dessa år, det är en skamfläck.

Vad hoppas du på att din bok kan bidra med eller förmedla till dem som läser?

– Känslan av att kvinnan är en fin och begåvad varelse. Jag skriver om könsroller och tycker att kvinnor ska uppgraderas för sin insats att föda nästa generations människor och uppfostra dem. Kvinnor behöver inte göra om sig till dåliga kopior av män för att duga. Kvinnor har en speciell begåvning som samhället bör uppskatta och ta vara på! Det är det jag hävdar.