Tyska vykort: Leipzig, DDR

Kultur.
Vykort från Leipzig. (Foto: Jesper Nordström)

HISTORIA. Jesper Nordström botaniserar bland gamla tyska vykort och ger oss historiska inblickar. Dagens vykort kommer från Leipzig.

En av få intressemässiga beröringspunkter som jag har med min mor är loppmarknader. Då går vi i gång med yvigt snack om teknik och stil och värden och raljerarar lite von oben om hur fula vissa objekt kan vara.

Jag hittade en gång en kaffekopp från DDR och med kännarens blick och sedvanlig brist på diplomati hasplade min mor ur sig att “det ser man ju att det är från öst, koppen är inte rund och örat har ju ingen greppvänlighet… ja eh, förlåt, men fin design.”

Jo det är ju just det med design och teknik från det Tyskland som fanns bakom järnridån, de försökte så mycket men nådde inte riktigt fram alltid. Det är ett förhållande som är grunden till den lite ironiska hipsterattityden till föremålen från DDR.

Eller ska vi kalla det “Cliff Barnes-syndromet”, efter den ständiga losern och tvåan i Dallas, mannen som ju ändå hade sina lyckade ögonblick.

Om jag tillåts ytterligare en avstickare i tanken så finns det en playlist med bara tvåor och treor på Billboardlistan som är väl så intressanta just på grund av att de inte är så lättköpta och uppenbara hits.

Nå till vykortet då, som vid närmare efterforskning visar sig föreställa varuhuset “Konsument” i dåvarande östtyska Leipzig där koppen jag nämnde salufördes på 60- och 70-talet.

Från 1909 till 1945 var föregångaren ett typiskt tungt sirligt sekelskifteshus med lyxutbud. Leipzig som så många andra tyska städer drabbades hårt av bombningar. Under en lång tid var det därför en märklig blandning av rivningskåkar och provisorisk betong och armeringsjärn. Det finns även ett tidigt exempel på den socialistiska planekonomin, det förra varuhuset tvånginlöstes efter Sachsiska folkomröstningen 1946 om “Lagen om överlämnande av företag som ägs av krigsbrottslingar och nazister så att det blir folkets egendom”. Den här sortens exproprieringar ledde till ett slags entreprenöriell braindrain och bidrog därmed till den snabba återhämtningen i väst.

Nå, nu var det ju staten mer än folket som tog över och 1965 bjöd man in smyckesdesignern och skulptören Harry Müller att utforma fasaden och det är invigningsåret vi ser, med en flock pigga Trabanter som rusar fram. Såklart med rysk text också så att det framgick hur Kremls vakande öga visste vad som pågick.

JESPER NORDSTRÖM
jesper.nordstrom@opulens.se

Jesper Nordström är kulturskribent med inriktning på litteratur och idéhistoria, med särskilt intresse för modern poesi och tysk prosa. Han har även gjort resereportage från Berlin och Köpenhamn med inriktning på arkitekturhistoria.

Det senaste från Kultur

0 0kr