INSPIRATION. Hur ska Norrlandskommunerna locka sina nya invånare att slå rot och stanna kvar? Konstnärer, arkitekter och landskapsarkitekter bildar nu elva olika lag som ska skissa på framtidens livsmiljöer i sex kommuner i norr.
Fakta: “Visioner i norr”
Bakom projektet står Vinnova och Formas tillsammans med Boverket, ArkDes, Energimyndigheten, Rådet för hållbara städer och de sex kommunerna: Kiruna, Gällivare, Boden, Luleå, Skellefteå och Umeå.
Elva lag med bland andra konstnärer, landskapsarkitekter och arkitekter ska under tre månader ta fram nya idéer i samarbete med kommunerna.
Finansieringen – 3,3 miljoner kronor – är statlig via Vinnova och Formas. Projektet görs med anledning av de stora satsningar på så kallad “grön storindustri”, exempelvis koldioxidfri stålindustri, batterier och vätgas, som planeras i kommunerna. Dessa satsningar väntas leda till många tusen nya arbetstillfällen i Västerbottens och Norrbottens län de kommande 10–15 åren.
Textilkonstnären Britta Marakatt-Labba har broderat gruvdriften i Kiruna och flytten av stadskärnan. Nu ingår hon i en grupp med konstnärer, arkitekter med flera som har drygt tre månader på sig att ta fram idéer om utformningen av staden. Mer specifikt handlar det om hur det nedlagda gruvområdet Tuolluvaara ska bli ett naturligt tillägg till den nya stadskärnan.
– Det är en väldigt spännande fråga. Ofta när jag kör in till Kiruna tänker jag på det. Det ligger väldigt nära den nya stadskärnan.
Satsningar på så kallad “grön storindustri”, exempelvis koldioxidfri stålindustri, batterier och vätgas, förutspås ge en befolkningstillväxt i Kiruna, Gällivare, Boden, Luleå, Skellefteå och Umeå. Det är bakgrunden till projektet Visioner i norr vars finansiering, 3,3 miljoner, kommer från statliga Vinnova och Formas.
Inte längre beboelig
Britta Marakatt-Labba bor i Övre Soppero och har nu en ny övernattningslägenhet i Kiruna. Den förra låg i det område som inte längre är beboeligt på grund av gruvdriften. Tidigare har hon suttit med i den grupp som var med och valde vem som skulle rita Kirunas nya stadshus.
– Jag har jobbat med textilier som handlar om flytten av Kiruna. Jag är väldigt fascinerad av det som blir kvar, det trappstegsformade fjället som man har gröpt ur. Därför nappade jag på det här, nu får jag jobba med intressanta människor. Man kan ge väldigt mycket till varandra, för mig passar det som hand i handske eftersom jag har jobbat med de här bilderna.
Intresse för marken
Konstnären Jonas Dahlberg, som tidigare bland annat gjort det uppmärksammade förslaget på minnesmonument vid Utøya, “Memory wound”, driver i dag studion Of Public Interest. Nu ska han leda en av två grupper med uppdraget att kläcka idéer om hur Gällivare kan bli en mer attraktiv och sammanhållen stad. Han betonar vikten av att hitta lokala aktörer att samarbeta med.
– Vårt intresse är marken, hur man privatiserar, bildar territorier, hur man äger mark, jordens resurser och förflyttningarna som det skapar. Det här är ju visionsplaner, ibland fungerar de som en igångsättare som kanske inte når ända fram, säger Jonas Dahlberg som framhåller att idéer ibland kan få betydelse även om de inte förverkligas i sin ursprungliga form.
– Det är också klokt att man bjudit in två lag. Då kan man tillåta sig att bli lite mer spetsig.
TT: Finns det inte risk att det blir alltför visionärt?
– Om jag talar om min utgångspunkt som konstnär med bakgrund i arkitektur är jag inte så intresserad av utopier. Jag är intresserad av saker som på ett eller annat sätt kan genomföras eller inspirera till saker som kan leda till förändring.
I april ska de elva grupperna presentera vad man kommit fram till.
Fakta: “Visioner i norr”
Bakom projektet står Vinnova och Formas tillsammans med Boverket, ArkDes, Energimyndigheten, Rådet för hållbara städer och de sex kommunerna: Kiruna, Gällivare, Boden, Luleå, Skellefteå och Umeå.
Elva lag med bland andra konstnärer, landskapsarkitekter och arkitekter ska under tre månader ta fram nya idéer i samarbete med kommunerna.
Finansieringen – 3,3 miljoner kronor – är statlig via Vinnova och Formas. Projektet görs med anledning av de stora satsningar på så kallad “grön storindustri”, exempelvis koldioxidfri stålindustri, batterier och vätgas, som planeras i kommunerna. Dessa satsningar väntas leda till många tusen nya arbetstillfällen i Västerbottens och Norrbottens län de kommande 10–15 åren.
Erika Josefsson/TT
