VÄRLDSMÄSTERSKAP. “Stater med tvivelaktigt demokratiskt rykte skaffar sig attraktiva arrangemang och därigenom gör de medtävlande och medtittande till medberoende och medansvariga.” Erik Cardelús skriver om företeelsen sport washing.
Om någon månad är det dags för OS i Peking. Ännu ett stort sportevenemang som hålls av en föga demokratisk regim. I medierna debatteras frågan, närmast pliktskyldigt och symboliskt. Ska vi markera, bojkotta eller föra en prodemokratisk dialog? Debattvågorna svallar, allt som oftast följer de förutsägbara parti- och personlinjer, snarare än att ha någon riktig udd mot Kina eller med något förpliktigande innehåll. Det mesta lutar åt en diplomatisk markering, vad det nu betyder i termer av artigt fraserande.
Hade någon menat allvar med att bojkotta Kina hade det gjorts för länge sedan. För i likhet med Nordkorea, Belarus och Kuba är Kina en kommunistisk enpartistat. Skillnaden är blott och bart ekonomisk. Heliga principer vägs på en ekonomisk guldvåg. Hur mycket principfasthet har vi råd med egentligen? Sådan blir den bärande men aldrig riktigt utsagda frågan. Istället blir det diverse dialoger, en politisk samtalsterapi. När brydde sig en ekonomisk och militär supermakt senast om samtalsterapi?
Nästa höst blir det fotbolls-VM i Qatar. Många fotbollskännare blev förvånade när det stenrika fossilbränslelandet fick VM. I ökenlandet finns varken någon gedigen fotbollstradition eller fungerande demokrati. Ökänd är situationen för landets många gästarbetare, varav många deltagit i bygget av de många sportanläggningar. Från 2010, året då landet utnämndes till värdland för fotbolls-VM, och fram till idag har hela 6 500 gästarbetare avlidit, enligt DN. Som good-will-ambassadör för evenemanget tjänstgör den mediala brittiske fotbollsikonen David Beckham, ett uppdrag som ger honom strax över 14 miljoner kronor i månaden.
Stöd Opulens - Prenumerera!
Dessutom flyttas detta sedvanliga sommarevenemang till hösten. Så någon magisk fotbollssommar lär det inte bli, varken i Sverige eller annorstädes. Det får grävas guld i höstlig ökensand istället. Ett grävande med den bittra eftersmaken av åsidosatta mänskliga rättigheter och demokratisk-moralisk flathet från omvärlden.
Idag talas det allt oftare om sport washing, att stater med tvivelaktigt demokratiskt rykte skaffar sig attraktiva arrangemang och därigenom görs de medtävlande och medtittande till medberoende och medansvariga. Redan de gamla romarna fattade detta med bröd och skådespel, panem et circenses. Att många inte orkar tjata om demokrati när det finns spännande sport på tv och en kall öl i handen.
info@opulens.se
