“F-ordet” i fokus när klimatmöte rundar av

SLUTDOKUMENTET. Det bråkas om pengar, ambitioner och ordval – ska klimatmötet lyckas ro en uppgörelse i hamn?

En historisk hänvisning till fossila bränslen har överlevt nattens förhandlingar och finns med i utkastet till slutdokument.

I snart två veckor har förhandlare från nästan 200 länder varit på plats på COP26 i Glasgow. Tiden börjar rinna ut för mötet, som har kallats det viktigaste sedan Parisavtalet slöts 2015. Planen var att sätta punkt på fredagskvällen – men det finns i nuläget en överhängande risk för övertid.

Efter en natt av förhandlingar har ett nytt utkast till slutdokument publicerats. Tidigare formuleringar om att fasa ut all kol och alla fossila subventioner har försvagats till att bara gälla det smutsigaste kolet och “ineffektiva” subventioner till fossilt bränsle.

“Extremt radikalt”

Men om skrivningen överlever dagens fortsatta förhandlingar vore det första gången som ett slutdokument från ett FN-toppmöte om klimatet alls innehåller en referens till fossila bränslen, som är den största orsaken till den globala uppvärmningen. Länder som Saudiarabien, Ryssland och Australien har kämpat för att få bort det som nu kallas “F-ordet” i Glasgow.

– Även om det är en uppenbar försvagning som öppnar för fortsatta investeringar i kol och fortsatt användning av fossila subventioner är det extremt radikalt att fossila bränslen ens nämns, säger en källa i förhandlingarna till TT.

Nu väntar fortsatt granskning av dokumentet – som kan komma att uppdateras flera gånger före mötets slut.

Även om förhandlingarna i Glasgow till stor del handlar om paragrafer, tekniska detaljer och bråk om ordval så är det stora uppdraget för mötet att se till att världens länder börjar göra mer för att minska sina utsläpp av växthusgaser.

För hittills pekar utvecklingen åt fel håll. Utsläppen ökar i stället för att minska.

Hålla målet vid liv

Storbritannien, som står värd för mötet, har som uttalat mål att hålla liv i 1,5-gradersmålet. Alltså det som länderna lovade i Paris för sex år sedan – att försöka begränsa temperaturökningen globalt till väl under 2 grader, och helst till 1,5 grader.

För att klara det behöver utsläppen minska med 45 procent till 2030, jämfört med 2010, bedömer FN:s klimatpanel IPCC. I dag ligger temperaturökningen på 1,1 grader, vilket redan ger avtryck i form av extremväder, torka och översvämningar.

Just nu pekar ländernas sammanlagda klimatlöften på att uppvärmningen går mot minst 2,4 grader i slutet av seklet.

– Uttalanden som har gjorts här i Glasgow är uppmuntrande, men de är långt från tillräckliga, sade FN:s generalsekreterare António Guterres i torsdags och uppmanade förhandlarna att lägga i en högre växel.

– Löftena ekar tomma när fossilindustrin fortfarande tar emot biljoner i subventioner.

Komplett regelbok

Ett annat mål är att slutföra Parisavtalets så kallade regelbok, vilket två tidigare klimatmöten har misslyckats med. Det handlar om hur utsläppshandel mellan länder ska regleras, hur rapporteringen ska vara transparent och hur ofta länder ska redovisa sitt klimatarbete.

Mathias Fridahl, klimatforskare vid Linköpings universitet, anser att det viktigaste för COP26 är att enas om regelboken.

– Det har varit en huvuduppgift för Glasgow att få regelboken komplett. Får vi den på plats tycker jag att man kan säga att det är ett lyckat möte, säger han.

Att regelboken ros i hamn innebär dock inte att världen har lyckats med klimatarbetet, betonar han. Men det kan hjälpa till att nå 1,5-gradersmålet.

– Vi behöver alla verktyg som finns i Parisavtalet för att arbeta med klimatambitioner. Utan verktyg blir det svårare att bedriva klimatarbete, säger Fridahl.

Nyckelfråga om pengar

På förhandlarnas att-göra-lista finns också den gamla konfliktfrågan mellan utvecklingsländer och rikare länder. Fattigare länder har i Glasgow blivit allt tydligare i sina krav på mer finansiering. Framför allt för att kunna anpassa sina samhällen till klimatförändringarna och för att täcka de skador som redan har uppstått på grund av till exempel orkaner och höjd havsnivå.

Men i dag vill de flesta rika länder att deras pengar till fattigare länder primärt ska gå till att minska utsläpp.

– Pengarna behövs till så mycket och det finns så lite. Det är en ordentlig nyckelfråga för Glasgow, säger Mathias Fridahl.

Maria Davidsson/TT
Sofia Eriksson/TT