ARBETE. Trivs du på jobbet? Det är en central fråga eftersom vi ägnar mycket tid och energi på våra arbeten. Det är där vi interagerar med många människor, utvecklas – eller stagnerar. Huruvida vi har ett jobb påverkar inte bara privatekonomin utan också välmåendet.
Undersökningar visar emellertid att mer än var fjärde person varken trivs på sin arbetsplats eller med sina arbetsuppgifter. De är vad forskarna kallar för dubbelt inlåsta. Hur kommer det sig att de inte företar sig saker som gör att de trivs bättre? Eller varför söker de sig inte vidare?
En del vet inte vad de skulle göra istället, andra trivs med sina kolleger, några blir kvar av gammal vana, men också LAS påverkar. Arbetsrätten gör att det är tryggare att vara kvar än att byta arbetsgivare, men frågan är om det alltid är det bästa för hälsan. De som är dubbelinlåsta på sitt jobb uppger i större utsträckning än andra att de har sömnsvårigheter, ont i magen och andra psykiska besvär.
Detta visar på ett klassiskt dilemma: de som är inne i värmen och trivs gynnas av systemet, medan de som står utanför eller inte uppskattar där de är missgynnas. Därför borde det inte vara kontroversiellt att påstå, eller svårt att medge, att LAS har baksidor som får människor att må dåligt.
Ett annat otyg som tynger många är att det växt fram enorma byråkratier på många arbetsplatser. Andelen administrativ personal, inklusive chefer, har ökat. Dokumentation, uppföljningar, utvärderingar och kontroller är ofta legio, inte minst inom större organisationer. Detta gäller både offentlig sektor och privata företag.
Följden blir inte alltid bättre måluppfyllelse, högre kvalitet eller mer effektiv resursanvändning. Tvärtom. Många känner inte att de har mandat att lösa arbetsuppgifter baserat på professionell kunskap, erfarenhet, kreativitet och eget ansvar. De har inte utrymme att samarbeta med sina närmaste kolleger utan ska följa direktiv givna uppifrån.
Att följa riktlinjer och metoder som vilar på empirisk grund och beprövad erfarenhet har givetvis sina fördelar, till exempel inom vården. Men det måste också finnas utrymme för experimenterande för att hitta nya, bättre lösningar. Och ofta finns det inte bara ett sätt att lösa en komplex uppgift. Dessutom är människan en kreativ varelse som inte mår bra av att bara följa kommandon. Hon behöver få uppskattning, utrymme och utvecklingsmöjligheter.
En för stelbent arbetsrätt – som i Sverige – och en för stor byråkrati – som i många stora organisationer – är en veritabel olycka för många. I en tid när digitalisering, e-handel, bättre och billigare kommunikationer och AI går som en virvelvind genom arbetsmarknaden behövs förvisso stadga och spelregler för att inte de genomgripande och snabba förändringarna ska göra människor otrygga och olyckliga. Men samtidigt bär de nya tekniska landvinningarna med sig tidigare aldrig skådade möjligheter till mer fritid, nya arbetsformer samt billigare och bättre varor och tjänster. Att då försöka låsa in människor med föråldrad lagstiftning och en hel armé av chefer är bara dumt.
Att ha som mål att ge människor vingarnas trygghet – att få pröva sig fram, göra fel och lära sig av sina misstag – vore en långt bättre strategi. Framför allt vore det mer mänskligt.
sofia.nerbrand@opulens.se
