FRIZON. Så har då Malmö Stad tagit steget att faktiskt bevara något av Malmös själ: det smutsiga, brokiga edgy på Norra Grängesbergsgatan då de skapat en Sverigeunik ljud-zon. Liknande uppstod i Paris när bar- och musikklubbar blev trötta på boendes ständiga klagan. “Vill ni ha tyst flytta till landet!” fräste en restaurangägare i teve.
Och nu gör Malmö det. Låter storstad få vara storstad med områden där det bubblar och frodas och bullrar. Den närmast legendariska museichefen Pontus Hultén hävdade att hade det inte varit för billiga lokaler och rivningskontrakt hade det inte uppstått en kulturell guldålder i Stockholm. Nu permanentar Malmö denna sorts grogrund genom mer aktiv planering och låter det förbli skavt och sunkigt, billigt och befriat från bostadskarriärister som vill ha oljat ekgolv och tyst klockan 22.00.
Staden bortom erbarmligt själlösa lattekedjor omhuldas. Det kommer få väsnas och festas, drickas rödvin på projektgallerier i ommålade källare som luktar jord och fukt. Som ett hörn av Gallien inte än är invaderat av marknadskrafter för att alludera på Asterix.
Jesper Nordström
