GRÄNSÖVERSKRIDANDEN. Vi människor gillar helt enkelt att utmana varandra och testa gränserna. Ibland blir utmaningen till ett konstverk, ibland en video på TikTok, konstaterar Mathias Jansson.
I sociala medier hittar man alla möjliga och omöjliga utmaningar som främst ungdomar och barn ägnar sig åt. Vi minns väl alla Ice Bucket Challenge där man skulle hälla en hink med isvatten över sig, filma det hela och posta det i sociala medier. Syftet var i det här fallet att samla in pengar för ALS-forskningen och många kända personer som Bill Gates, Oprah Winfrey och Lady Gaga hakade på trenden och utmanade andra att göra samma sak. Idag cirkulerar det utmaningar på nätet där man ska äta en sked kanel, titta på roliga videoklipp utan att skratta eller att dansa Jerusalema med sina arbetskamrater.
Den här formen av utmaningar kan man finna paralleller till inom performancekonsten. Det var under 1960-talet som performancekonsten växte fram och den mänskliga kroppen stod i centrum. Konstnärer som Chris Burden, Marina Abramović och Vito Acconcis utforskade kroppens begräsningar genom plågsamma övningar och i olika uthållighetstester på samma sätt som vi idag kan se i många sociala medier challenger. Att chockera sina besökare genom att göra äckliga, smärtsamma eller otäcka saker för att få fler klick på sina konton är alltså ingen ny företeelse. Om man tittar på performancekonstens historia så hittar man många exempel på performance verk med nakenhet, sex, kroppsvätskor och chockerade innehåll. Men i avsaknad av sociala medier fick de inte samma spridning som dagens challengers.
Blackoutchallenge eller Passoutchallenge på TikTok handlade om att hålla andan eller t ex skrika så mycket att man svimmade. En liknande performance, fast tvärtom, gjorde Marina Abramović redan 1974 i ”Rhythm 4” där hon stod på knä naken vid en industrifläkt och andades in så mycket luft som hennes lungor klarade av tills hon tuppade av.
I ”The Artist Is Present” från 2010 satt Marina Abramović 2010 hela dagarna tyst och stilla på en stol vid ett bord vid Museum of Modern Art i New York och besökarna kunde sedan sätta sig mitt emot henne och titta på henne. Det hela handlade om närvaro och uthållighet. På YouTube finns en 10 timmars video med Nyan Cat sjungande Nyanyanyanyanyanyanya. Det finns också en film där en person filmat sig själv när han sitter och oavbrutet tittar på filmen i 10 timmar och ännu en film där någon filmat sig själv när han ser videon med personen som tittar på Nyan Cat i 10 timmar. Att titta på Nyan Cat nynnande Nyanyanyanyanyanyanya i 10 timmar är ett verkligt uthållighetstest och ännu ett exempel på hur man kan hitta kopplingar mellan sociala media challenger och tidigare performancekonst.
En annan trend på TikTok är användare som streamar när de ligger och sover. Användarna tittar helt enkelt på en människa som ligger och sover i realtid. Redan 1964 gjorde dock Andy Warhol filmen ”Sleep” som under drygt 5 timmar visar John Giorno som ligger och sover. Det är förstås en film ihopsatt av flera olika klipp, men idén att titta på någon som ligger och sover är inte heller den speciellt ny.
Vi människor gillar helt enkelt att utmana varandra och testa gränserna. Ibland blir utmaningen till ett konstverk, ibland en video på TikTok men i slutändan är det ändå denna besatthet att utsätta oss för galna och farliga utmaningar som gjort att människan lämnat fotspår på månen. Jag menar sitta instängd 4 dagar i en liten metallfarkost för att i direktsändning inför miljontals tittare kunna ta ett fotsteg på en himlakropp där ingen tidigare satt sin fot det är väl en utmaning om något.