STEAMPUNK. Mats Barrdunge berättar om ett banbrytande datorspel, men ger oss också en liten lektion i den svenska arbetarrörelsens historia. Årtalet som finns i spelets titel var nämligen också ett viktigt år i svensk historia. Och spelet? Ja, det heter The Order: 1886 och är ett exempel på kontrafaktisk storytelling och steampunkestetik.
1886 var ett viktigt år i den svenska arbetarrörelsens historia. Axel Danielsson beskrev det som socialdemokratins ”sturm-und-drang-period” och tog som exempel invigningen av den Socialdemokratiska föreningen i Stockholms första fana. I slutet av maj det året samlades några hundra personer vid Katarinahissen på Söder och marscherade Hornsgatan bort mot Liljeholmen. Människor strömmade till och anslöt sig till tåget och Social-Demokraten skrev: ”I alla fönster och vid alla gathörn trängde sig nyfikna, som lockats ut af musiken och den växande folkmassan.” Aftonbladet tillade: ”Under vägen slöt sig en sådan mängd menniskor till tåget att det samma vid öfvergången af Liljeholmsbron säkert uppgick till flera tusen personer.”
Andra viktiga händelser det året var att socialdemokraterna arrangerade sin första demonstration i Stockholm, då man i februari protesterade mot ”svälttullarna” och samlade upp till 10.000 deltagare. Den första socialdemokratiska demonstrationen arrangerades däremot 1884 i Malmö. Det året valde också fackföreningsrörelsen i Stockholm socialismens väg då den Fackliga Centralkommitén i Stockholm i början av året fick en socialdemokratisk majoritet. 1886 var året då den svenska socialdemokratin började ta form som en politisk och social folkrörelse.
”1886” ingår som del i namnet på PS4-spelet The Order: 1886 från 2015 av spelutvecklingsföretagen Ready at Dawn och Santa Monica Studio. Miljön är förlagd till London som just detta år fick känna styrkan av den framväxande arbetarrörelsen med upplopp i början av året.
Spelets handling kretsar kring en hemlig kunglig riddarorden med anor tillbaka till kung Arthurs riddare som har till uppgift att skydda kronan mot allt från upproriska rörelser till varulvar.
I rollen som ”Galahad” (Steve West) dras du in i en serie händelser som sakta öppnar upp dina ögon för att fienden även finns inom den hemliga orden du svurit evig trohet till. Spelet blandar historiska myter med populärkulturella konspirationsteorier, 1800-tals teknologi med science fiction vapen och förvränger samtida historiska händelser till oigenkännlighet.
Det upplopp bland arbetslösa som förekom i England 1886 har gjorts om till beväpnade anarkistiska omstörtare som måste slås ned med våld. Den historiska personen Nikola Tesla (1856–1943) har en viktig roll i spelet, som en sorts ”Mr Q” för den hemliga riddarorden, men 1886 vistades Tesla i USA och besökte England 1892 för att hålla en föreläsningsserie.
Spelet beskrivs på Wikipedia som ”alternate history steampunk”, där ”alternate history” är en term som används för kontrafaktiska historiska frågor om vad som skulle ha hänt om till exempel Hitler vunnit andra världskriget eller sydstaterna segrat i det amerikanska inbördeskriget, men har också en vidare betydelse som en litterär genre där man blandar historiska händelser och personer från olika tider och miljöer.
”Steampunk” är en term för en litterär genre som uppstod på 1980-talet och hämtade inspiration från Jules Verne och H.G. Wells futuristiska teknik och visioner. Den är närbesläktad med retrofuturismen, ett estetiskt ideal som var en reaktion mot de framtidsvisioner som präglades av flygande bilar, rymdkolonisation och robotar och istället blickade tillbaka på äldre tiders framtidsvisioner. Steampunken tar avstamp i den första industriella perioden fram till mitten av 1800-talet innan elektriciteten kommit till bruk och ångkraften var den stora energikällan. Miljön förknippas ofta med den engelska viktorianska tiden, med luftballonger, ångmaskiner och mekaniska maskiner.
Att man inom litteratur, film och dataspel tänjer på gränserna för den faktiska historien är ju en del av själva fiktionen och sammanhänger med fantasins funktion att expandera gränsen för det möjliga. Men samtidigt är verkligt historiska bakgrunder samtidigt något som används för att öka styrkan i dramatiserade berättelser.
Att filmer presenteras som baserade på verkliga händelser är tänkt att höja intresset och öka spänningen. Men i The Order: 1886 blir resultatet av att kombinera gamla legender med specifika historiska årtal i en retrofuturistisk miljö bara konstigt.
Ett exempel från spelvärlden där man lyckats mixa framtid och historisk forntid är Horizon Zero Dawn (Guerilla games) från 2017, som tycks starta i en matriarkal forntida kultur men där man redan i början förstår att man istället befinner sig i en obestämd framtid omgiven av avancerade och livsfarliga robotdjur som kvarvarande rester efter en teknologisk kollaps.
Använder man ett specifikt historiskt årtal som i The Order: 1886 ställs också vissa krav på historisk relevans, istället för den förvirring som uppstår när den kvinnliga indiska rebelledaren Rani Lakshmibai (1828–58) som hade en ledande roll i Sepoysupproret i Indien på 1850-talet dyker upp i spelet och kämpar tillsammans med Nikola Tesla och Galahad mot Brittish East India Company i London.
En plats i dataspelens senaste historia fyller däremot The Order: 1886 för att den angav riktningen för framtidens spel.
1886 var ett viktigt år även i Englands arbetarhistoria, då socialismens röda fana för första gången vajade. I februari samlades tiotusentals arbetslösa arbetare vid Trafalgar Square där Social Democratic Federation och den arbetsgivarstödda organisationen Fair Trade League samtidigt höll möten. En av ledarna för SDF, John Burns (1858–1943), utmärkte sig bland talarna med eldiga tal som uppmanade arbetarna till revolution mot kapitalisterna och viftade med en stor röd fana. När mötena var över startades ett upplopp i Londons West End där affärer plundrades och personer rånades. I november 1887 kulminerade denna sociala oro i Bloody Sunday.
En plats i dataspelens senaste historia fyller däremot The Order: 1886 för att den angav riktningen för framtidens spel. När spelet lanserades 2015 ansågs det vara state of the art och prisades för sina tekniska och grafiska kvaliteter. Med välgjorda stadsmiljöer från London mot slutet av 1800-talet, avancerad ljussättning, karaktärernas ansikten och med de senaste renderingsteknikerna lyckades man skapa en virtuell värld som fick rent filmiska kvaliteter. De långa filmavsnitten med den mörka ljussättningen och den dova musiken ger en känsla av film noir, och kryddat med kraftfulla karaktärer, temperamentsfulla repliker och dramatiska scener upplevs spelet som en actionthriller av bästa slag. Inte ens de små detaljerna har förbigåtts och varje objekt har fått sin realistiska återgivning.
Det är fascinerande att röra sig och se hur det såg ut i världens äldsta tunnelbanesystem, på Blackwalls skeppsvarv och i East Ends fattigkvarter. Här plockar spelet många välförtjänta historiska pluspoäng.
Spelet har även en del andra kvaliteter och har minimerat det vanliga plocket av olika objekt som ligger utströdda överallt. Det finns heller ingen karta att följa men färdvägen underlättas av markörer och enkla vägval. Berättelsen löper fint och består av många oväntade inslag men tar slut alldeles för snabbt, vilket spelet fått en del kritik för. Något irriterande är också användandet av handkontrollens högerknappar i olika dueller, men det är kul att skjuta med olika retrofuturistiska vapen.
Att blanda fantasy med en faktisk historisk miljö låter kanske som ett spännande koncept, men om fantasin frigör sig alltför mycket från den historiska bakgrunden blir resultatet inte nödvändigtvis lyckat.
Fantasin existerar inte helt oberoende av den reella verkligheten utan försöker lyfta sig över den. Verkligheten är den studsmatta fantasin hoppar på men som den alltid måste landa i. Tar man dessutom utgångspunkt i ett bestämt årtal och hoppar friskt framåt och bakåt i tiden blir det historisk pyttipanna av allting. The Order: 1886 tog dataspelen till nya visuella höjder 2015, så visst har det faktiska året betydelse, men 1886 är ett år att lägga på minnet som ett viktigt år i den svenska arbetarrörelsens historia.
info@opulens.se
