REPLIK. “Verkligheten är svårare än så, skriver Lars Thulin som svarar på Lars Borghems senaste replik i debatten om krigspropaganda. Borghem svarar direkt här under i en avslutande replik.
I min kritik mot Lars Borghems krönika pekar jag på att han framställer världen som svart-vit med ett tydligt offer-förövare-perspektiv och media som enögt sväljer bilden. Jag menar att verkligheten är svårare än så.
Borghem svarar då med att i princip upprepa sin krönika en gång till och sedan komma till slutsatsen att världen inte är svart-vit. Därför gör hans svar mig glad. Vi är ju överens.
Sedan konstaterar han att ”Regeringsrepresentanter från USA vill gärna beskriva konkurrenterna som ondskefulla eller onda och sig själva som goda.” Självklart är det så. Därmed använder dessa amerikanska representanter samma taktik som 100 procent av andra aktörer på den geopolitiska arenan. Någon annorlunda taktik vore fullständigt sensationell.
Slutligen uppmanar han, åter grötmyndigt, mig att besinna mig då det gäller synen på Kinas agerande. Nåväl, kanske ska fler besinna sig. En är Kinas ambassadör i Sverige Gui Congyou. Han hotar oupphörligt Sverige, vill få oss låta bli att dela ut kulturpriser, han läxar upp enskilda journalister, han beskriver Sverige som en boxare i myggvikt som ska möta en tungviktare – och då vet man hur det går. Han ger stormaktens totala arrogans ett ansikte. Riksdagspartier från höger till vänster vill att han utvisas. Han kallas gång på gång upp till UD för undervisas i diplomati.
Att Peking inte tar hem honom utan uppenbarligen älskar hans retorik och syn på små nationer, bevisar precis det jag skrev om Kinas nu allt tydligare ambitioner när det gäller landets ställning och agerande i världen. Vi har hela beviset framför våra egna näsor.
Det kanske Borghem borde tänka på. Besinna sig.
***
Slutreplik:
Lars Thulin är glad att vi nu är överens. Ambitiöst kastar han så in Kinas ambassadör i Sverige som ”gång på gång kallas upp till UD för att undervisas i diplomati”. Han ser ambassadörens uppträdande som bevis för Kinas långsiktiga och smarta plan att ta makten i världen.
Kanske kan vi båda också vara glada när våra representanter försvarar nationens intressen mot Kina eller för den delen mot Iran och Saudiarabien. Undfallenhet, var än den förekommer, är motbjudande att behöva se.