Framtidshopp är en folkhälsofråga för unga

FOKUSÄNDRING. Att unga har hopp om framtiden är viktigt för deras psykiska välmående här och nu, idag under pandemin. Men också för att kunna arbeta för en ljusare framtid och ett bättre klimat, skriver Beatrice Erkers.

Unga människor idag mår dåligt. Det är kanske inte så konstigt med tanke på pandemin som just nu härjar globalt och klimatkatastrofen som tornar upp sig framför oss. Men om vi ska få unga att engagera sig mer i klimatfrågan behövs en tro på att det faktiskt går att göra någonting åt hotet.

Det pågår just nu en perfekt storm av knäckande världshändelser som sätter käppar i hjulen för ungas framtidsutsikter. Flera studier har under den senaste tiden visat att unga mår psykiskt sämre under pandemin. I en studie från Uppsala universitet framgår att de som mår psykiskt sämst i pandemin oväntat nog är de yngre i åldrarna mellan 18-30 år. Det är alltså inte de äldre som egentligen torde ha drabbats hårdast av isolering och ensamhet, utan de yngre som rapporterar sämst psykiskt mående.

I Bill Gates nya bok Så undviker vi klimatkatastrofen: Lösningarna vi har och genombrotten vi behöver framförs konkreta förslag på hur vi kan arbeta för att komma ner till nollutsläpp innan 2050. Det kommer inte att bli lätt – men det är enligt Gates fullt möjligt. Att som ung människa få höra en vuxen och mäktig person tala om klimatutmaningen på detta sätt är en otrolig lättnad. Fokus är på vad vi kan göra åt problemet, och även om han må vara både självidentifierad teknofil och av många beskrivs som överdriven optimist, så är att läsa Gates bok som att ha hittat ett vattenhål mitt öknen för en ung människa som mig själv.

Därför behöver vi en optimistisk röst och handlingskraftig person som Gates i kampen mot klimatförändringarna.

Många miljöaktivister har i sina kommunikationsstrategier idag hamnat i en loop där allt man gör är att påpeka att individer är ansvariga för klimatförändringarna genom sin konsumtion. Men att ta det individuella ansvaret för att stoppa det som vårt ekonomiska system kollektivt gör för klimatet är inte bara otillräckligt som en lösning – det är också alldeles för mycket för en individ att bära. Sådana uppmaningar leder till en känsla av hjälplöshet.

En utbredd känsla av hjälplöshet bland unga är det största hindret för att kunna ha en tro på framtiden. Om vi inte tror att vi har någon makt över hur vi utformar vår framtid kommer vi inte heller att handla för att göra den bättre. Därför behöver vi en optimistisk röst och handlingskraftig person som Gates i kampen mot klimatförändringarna.

Vi måste fokusera på att befria oss från de hopplösa klimatmeddelandena. Meddelanden som säger att jag är skyldig. Att jag måste ge upp all shopping och flygning och på annat sätt minska min syndiga konsumtion. Att de enda svaren innebär total uppoffring och att det redan är för sent. Eller det värsta, att inget av det jag gör spelar någon roll. Därför måste vi ändra detta narrativ, att känna hopplöshet leder till lidande och handlingsförlamning.

Det främsta medlet mot lidandet är människans hopp, och det är hoppet som kan göra livet värt att leva även i svåra situationer och tider. Därför är möjligheten att känna hopp om framtiden en folkhälsofråga för unga personer.

Vi befinner oss nu i samma förhållande till klimatförändringar som vi gjorde för några år sedan i förhållande till pandemier. Experterna varnade oss att ett stort utbrott var så gott som oundvikligt men trots deras varningar vidtogs inte tillräckliga förberedelser. Precis som Gates varnade oss för en kommande pandemi i sitt TED Talk 2015 så varnar han oss alltså nu för klimatförändringarna. Vi vet att det kommer ske, men vi vet också att vi kan göra något åt det.

Har vi inget hopp om framtiden så är vi inte heller benägna att lägga ner det arbete som krävs för att göra den så bra som möjligt. Självklart räcker det inte att tänka ”det löser sig” och hoppas på det bästa – det handlar om att lägga upp en konkret handlingsplan och klargöra vad som behöver och vad som kan göras här och nu. För att det är en folkhälsofråga att unga har hopp om framtiden. Både för ungas psykiska välmående här och nu, idag under pandemin. Men också för att kunna arbeta för en ljusare framtid och ett bättre klimat tillsammans.