REPLIK. “Vi granskade denna grupp på grund av dess arbetsmetoder och tonen som enligt experter inom informationspåverkan är oroväckande och går över gränsen”, skriver de ansvariga utgivarna för Vetenskapsradion och Ekot på Sveriges Radio apropå Lisa Bjurwalds mediekolumn i Opulens i fredags.
I en krönika 12 februari kritiserar Lisa Bjurwald rapportering kring Facebookgruppen MEWAS. Krönikan påstår att rapportering är ett ”hit job”, ”utmålar personer som säkerhetsrisker” och ”vara avsedd att tysta kritiker”. Sveriges Radio är helt oberoende i vår rapportering, vi utför ingens ärenden varför krönikans slutsatser är fel.
Till att börja med bör vi därför fastställa vilken granskning vi gjort, då detta skiljer sig väldigt mycket från den efterföljande debatten som till stor del baseras på påståenden och kritik som andra framfört. För den som faktiskt lyssnar på programmet står det helt klart att varken våra reportrar eller de experter som intervjuas säger att man inte får yttra sina åsikter om coronastrategin. Det är faktiskt precis tvärtom. Vid upprepade tillfällen sägs motsatsen, alla är fria att säga vad de vill. Att man har yttrandefrihet betyder dock inte att man inte ska granskas för det man yttrar.
Vi granskade denna grupp på grund av dess arbetsmetoder och tonen som enligt experter inom informationspåverkan är oroväckande och går över gränsen. Delar av diskussionen i gruppen sticker ut genom sin speciellt hårda retorik, vilken enligt experterna gränsar till trakasserier, riktad mot enskilda personer. Diskussionen sticker också ut genom viljan att påverka andra länders beslut om Sverige. I inlägg beskrivs försök att förmå länder att stänga gränser mot Sverige och ställa ansvariga för hanteringen av coronaviruset inför internationell domstol för brott mot mänskligheten. Experter på folkrätt tydliggör att en sådan process inte ens är möjlig. Vi har alltså inte granskat personer för deras åsikter utan för att beskriva hur påverkan går till, hur mediebilden av corona skapas och hur forskare och universitetsanställda finns med i processen.
Det är en journalistisk granskning, inget ”hit job” eller något som syftar att tysta någon. Att rapportera om en fråga är inte att tysta någon eller att ta ställning för en viss åsikt, vore det så skulle vårt uppdrag som journalister inom public service vara helt omöjliga. Med det resonemanget får vi ju inte rapportera om något alls. Vårt jobb är att granska brett och låta olika personer komma till tals, även företrädare för den aktuella gruppen som erbjöds intervjuer men avböjde och skickade textsvar till oss. Delar av dessa svar återgavs också i reportaget och i nyhetsinslagen, liksom de svar vi fick i intervjun med den forskare i gruppen som tackade ja till en intervju.
Alisa Bosnic, ansvarig utgivare Vetenskapsradion
Klas Wolf-Watz, chef och ansvarig utgivare för Ekot
