Idag är det premiär för Iodine Jupiter i vår avdelning Underskruvat, med texter i det kortare formatet. Den första handlar om plast.
Plastpåsen har legat i källarkontoret i decennier. Den ser fräsch ut. Snygg för sin ålder. Den hör inget, tänker och känner inget. Men den rör sig tyst när ingen ser, vrider på sig, håller sig gömd i mörkret. Det står ett tryckt årtal på den, 1961. Utvecklingsoptimismens tidsålder. Med kryoteknik kan påsen frysas ned och återuppväckas. En dag när jag ruttnat och är död finns den kvar – plastpåsen. Den provocerar mig.