Kjolroller – från Shakespeare till Morran

Scen & film.
Collage: C Altgård / Opulens.

KÖN. Genom att en man spelar en kvinna skapas en distans och ett nytt lager läggs på rollen, det blir två perspektiv i samma gestaltning, både en manlig och kvinnlig blick. Samma sak händer naturligtvis när en kvinna spelar rollen som en man, skriver Mathias Jansson.

 

Elektra, Antigone, Medea, Ifigenia, Fedra, ja, det antika dramat har många komplexa och spännande kvinnoroller, men nej, ingen roll spelades under antiken av en enda kvinna utan det var män som klädde ut sig och spelade rollerna. Under större delen av teaterns historia har kvinnor varit uteslutna från scenen.

-Men Kate, du vet mycket väl att det är olagligt för flickor att göra någonting intressant.

Repliken yttras av självaste Shakespeare, spelad av David Mitchell i den brittiska komediserien Upstart Crow. Vad är det då hyresvärdens dotter Kate vill göra som är så olagligt? Jo, hon vill bli skådespelare och stå på scenen, men som sagt, i större delen av Europa var det under Shakespeares tid förbjudet för kvinnor att uppträda på scenen. Utan det var istället pojkar och män som fick ta på sig klänning och kjol och därav namnet kjolroller. I Shakespeares fall blir det ännu mer förvirrat då Shakespeares i sina pjäser återkommande låter de kvinnliga rollerna klä ut sig till män, eller som i det extrema fallet i pjäsen As You Like It där den manliga skådespelaren som spelar den kvinnliga rollen Rosalind under historiens gång klär ut sig till en man som klär ut sig till en kvinna.  Hängde du med i alla könsbyten?

Skaffa Opulens nyhetsbrev gratis!

Välj om du vill ha nyhetsbrevet sex dagar i veckan eller på måndagar.
Anmäl dig

När kvinnorna så småningom släpptes in på scenen fortsatte dock män att klä ut sig till kvinnor främst inom det komiska fältet. I komedin I hetaste laget (1959) får Marilyn Monroe sällskap av Tony Curtis och Jack Lemmon som klätt ut sig till kvinnor. Curtis och Lemmon spelar två jazzmusiker som blir vittne till ett gangstermord och tvingas fly för sina liv. De klär ut sig till kvinnor och följer med ett kvinnligt band som reser med tåget till Miami. Två män utklädda till kvinnor i tågets kvinnliga sovkupéer skapar naturligtvis en hel del komiska förvecklingar och tillfällen då de två männen får ta del av det andra könets hemliga samtal och privata sfär. Sedan måste man bara nämna att Stig Järrel redan 1945 gjorde en roll i filmen Fram för lilla Märta där han klädde ut sig till kvinna för att få jobb som cellist i en trio med kvinnliga musiker.

Stig Järrel hade på 30-talet spelat kvinna i farsen Charleys Tant (uruppförd 1892) av Brandon Thomas, vilket filmen om Märta bygger på. Charleys Tant är förmodligen den mest kända pjäsen med en man som klär ut sig till en kvinna. Det finns många anledningar till att män klär ut sig till kvinnor. För att gömma sig och komma undan farliga förföljare till att få ett jobb som Stig Järrel, eller för att ta ett mer aktuellt exempel i filmen Mrs. Doubtfire (1993) där Robin Williams utklädd till en gammal dam lyckas bli anställd som hushållerska hos sin före detta fru, för att kunna umgås med sina tre barn som han förlorat vårdnaden om.

I Charleys Tant är det däremot, som i många av Shakespeares dramer, kärleken som gör att karaktären klär ut sig till det andra könet. De två studenterna Charley och Jack har förälskat sig i Mr Spettigues båda kvinnliga myndlingar. För att kunna umgås med flickorna övertalar de Lord Babberly att klä ut sig till Charleys tant från Brasilien. Tanten ska fungera som förkläde och hålla Mr Spettigues lugnad, men naturligtvis uppstår komplikationer genom att Mr. Spettigue blir förälskad i den falska tanten och den riktiga tanten dyker upp.

Att den man som klär ut sig till kvinna blir föremål för männens blickar och åtrå är ett återkommande förväxlingstema i komedierna. Vi som publik vet ju hur det ligger till men den okunniga friaren fortsätter enträget sina försök att vinna ”kvinnans” hjärta vilket kan leda till många pinsamma och dråpliga situationer.

I studentspexen på universiteten har historiskt de manliga kvinnorollerna frodats. Medlemmarna i den brittiska humorsgänget Monty Python som hade sin bakgrund i studentspexen skapade genom åren en hel del minnesvärda kvinnoroller i serien Monty Pythons flygande cirkus. Från diverse grova och vulgära hemmafruar, till ”Batley Townswomen’s Guild” som återskapar slaget om Pearl Harbour till ”Hell’s Grannies” ett gäng av gamla kvinnor som attackerar oskyldiga människor.

När Johan Rheborg klär ut sig till den mycket speciella kedjerökande kvinnan Morran i TV-serien Morran och Tobias fortsätter han att utveckla traditionen med den vulgära hemmafrun som återfinns i Monty Pythons flygande cirkus. Morran är nu en mycket mer komplex och tragiskkomisk karaktär än någon som Monty Python-gänget lyckades skapa. Morran spelar på våra fördomar och stereotyper om en kvinna som inte kan sköta sitt hushåll eller laga mat, som bara drömmer sig bort och vill bli älskad för den hon är. Hon är fast i en norénsk dysfunktionell familjesituation med sin son Tobias (Robert Gustafsson) som är fixerad av vapen och teknik. Det skulle vara svårt att se att det skulle ha fungerat lika bra i serien om det var en kvinna som spelade ”Morran”. Genom att en man spelar en kvinna skapas en distans och ett nytt lager läggs på rollen, det blir två perspektiv i samma gestaltning, både en manlig och kvinnlig blick. Samma sak händer naturligtvis när en kvinna spelar rollen som en man.

MATHIAS JANSSON
info@opulens.se

 

 

 

 

 

Opulens är ett dagligt nätmagasin som vill stärka kulturjournalistikens opinionsbildande roll. Kulturartiklar samsas därför med opinionsmaterial – allt med en samhällsmedveten blick där så väl klimatförändringarna och hoten mot yttrandefriheten som de sociala orättvisorna betraktas som självklara utgångspunkter.

Det senaste från Scen & film

0 0kr