DANSKONST. Jonas Lindman har sett verk av tre av världens främsta koreografer på Kungliga Operan. Han konstaterar att det är danskonst av yppersta klass.
Tre av världens främsta koreografer lägger sina mästerverk i Kungliga Balettens händer och visar upp det absolut bästa inom dans i dag. För första gången på Kungliga Operan arbetar Jiří Kylián, Mats Ek och Ohad Naharin sida vid sida. De tre koreograferna från samma generation har inom sina olika genrer berört, hänfört och skapat en dansglädje som tagit publiken med storm världen över. Här får Kungliga Baletten lysa med hela sin bredd och skicklighet – en upplevelse som gör det svårt att sitta still!
Premiär var 21 februari 2020 och föreställningen inleds med Jìri Kỳlians verk Wings of wax. Det kännetecknas av sitt flödande bildspråk, och sina subtila nyanser av levande mänsklig tyngdlöshet i kombinationen av pas de deux under ett stort träd som hänger upp och nedvänt från taket, vilket kan kännas lite vemodigt.
Hängiven rörelsens gränslösa variationsrikedom präglas dansen av det precisa och kan beskrivas med ord som fysisk intelligens och rörelsepoesi. I Wings of wax spelar man med frågan; Hur nära solen vågar du flyga? Om du faller, vad händer då? Inspirerat av myten om Ikaros, en berättelse om högmod och tragedi men också om hopp och glädje.
Kungliga Baletten framför detta hyllade verk, som tidigare dansats av Kungliga Baletten 2018, och är ett visuellt och stämningsfullt verk som tydligt visar på den enorma vokabulär och kreativitet Jiří Kylián besitter.
Den legendariske koreografen Ohad Naharin, även känd som Mr Gaga, har ett unikt synsätt på kropp och rörelse och tusentals människor världen över tar klasser i gagadans. Denna nyuppsättning av Minus 16 är fylld av energi och styrka och musiken spänner från traditionell judisk musik, till mambo och techno. Naharin och Kungliga Baletten presenterar här en oförglömlig dansglädje som sprider sig ut till publiken.
Det finns inget lagom hos Naharin. Han spelar med kontraster, lyfter fram människan ur gruppen. Det är ett lekfullt kollage med inslag av improvisation, genomsyrat av patos, en vilja att smitta oss med dansens kommunikativa virus – till alltifrån latinska rytmer, traditionell judisk sång och techno. Det funkar även på Kungliga Operan.
Mats Eks pinfärska Överbord har petats in i Naharins verk och är som ett vattenhål i den totala uppsluppenheten. En ensam kvinna, snart också en man, till Fläskkvartettens musik. Det är ett litet verk, på omkring tio minuter, men med stor kraft. Ek briljerar i sin förmåga att sätta rörelse på det som inte går att sätta ord på.
jonas.lindman@opulens.se
