TV-SERIE. Den solitt realistiska grunden rämnar inte. Istället läggs det till ett lager av skräck och det hanteras på ett skickligt sätt, skriver Clemens Altgård, som sett tv-serien The Outsider som just nu är aktuell på HBO Nordic.
Det finns gott om Stephen King-filmatiseringar av varierande kvalitet. Den som försöker sig på att omvandla Kings omfångsrika romaner till film- eller tv-mediet har alltid en svår uppgift framför sig. Ibland resulterar det i en filmklassiker som Kubricks The Shining eller Brian De Palmas Carrie och ibland i rena bottennapp både i form av filmer och tv-serier.
Den nu HBO Nordic-aktuella tv-serien The Outsider bygger på en två år gammal King-roman med samma titel. Som så många King-historier utgår den från ett tankeexperiment: Hur skulle det vara om det inträffar ett mord och det visar sig att den misstänkte mördaren, trots en överväldigande bevisning i form av vittnesmål, dna-spår, fingeravtryck och så vidare likväl har ett fullgott alibi i form av att bevisligen har varit på en annan plats när mordet begicks?
Med den utgångspunkten har Stephen King skapat en roman som inleds som en deckare men så småningom glider över i skräckgenren och där nyckeln till fallets lösning står att finna i det övernaturliga/okända. Det som fungerar i bokform blir inte alltid lika övertygande i filmatiserad form. I det här fallet har emellertid Richard Price lyckats skriva ett manus som följer romanens handling men som ändå präglas av ett självständigt förhållningssätt. Price har genom en rad större och smärre ändringar lyckats sätta en egen prägel på stoffet.
Inledningen är suggestiv men också mycket obehaglig. Jag kan förstå de känsliga tittare som kanske avskräcks från att se fortsättningen. Men då missar de en av de bästa King-filmatiseringar jag sett på mycket länge. Det börjar med ett groteskt likfynd. En elvaårig pojke hittas brutalt lemlästad i skogen. Det dröjer dock inte länge förrän polisen Ralph Anderson som håller i mordutredningen har funnit en misstänkt. Förutom övertygande teknisk bevisning, finns det trovärdiga vittnen och bilder från övervakningskameror. Allt tyder på att stadens populäre lärare och baseballtränare, familjefadern Terry Maitland (spelad av Jason Bateman som också regisserat avsnitt 1-2) är mördaren.
En av förändringarna i förhållande till boken är att polisen Ralph Anderson lider av kronisk sorg på gränsen till depression eftersom han och hustrun förlorat sin son. Det förlänar ett djup åt rollgestalten och detta förvaltas mästerligt av Ben Mendelsohn. Mare Winningham, i rollen som hans fru, gör också en fin rolltolkning. Denna tunga sorg blir också en drivkraft för Ralph Anderson när det gäller att klara upp fallet. Det visar sig emellertid att den misstänkte mördarens alibi kan verifieras i form av en videoupptagning från en lärarkonferens på annan ort. Samme man tycks ha befunnit sig på två platser samtidigt. Det här skulle kunna vara ett exempel på det klassiska dubbelgångarmotivet som då och då dyker upp i skräcksammanhang. Men i det här fallet är det fråga om något helt annat.
När så den excentriska privatdetektiven Holly Gibney (spelad med intensitet av Cynthia Erviro) blir inkopplad på fallet leder snart spåren rakt in i något övernaturligt. Här skulle den välgjorda tv-serien ha kunnat haverera, men den solitt realistiska grunden rämnar inte. Istället läggs det till ett lager av skräck och det hanteras på ett skickligt sätt.
Överlag är skådespeleriet av hög klass, även när det gäller birollerna. Lägg därtill att The Outsider är filmad på ett estetiskt tilltalande vis, bortsett från en del brutala scener, med åtskilliga bedövande vackra och stämningsfulla scener. Helhetsintrycket blir således övertygande och jag kan varmt rekommendera The Outsider till alla som är intresserade av skräckgenren.
clemens.altgard@opulens.se
