TJUGOTALET. Några steg in i det nya decenniet och bakom oss ligger det drivor av skrot. En skenande klimatskris och ett antal maktgubbar som vrider den demokratiska utvecklingen åt fel håll. En Trump, en Xi Jinping, en Putin, en Orban, en Bolsonaro, en Erdogan. Men vad tjänar det till att deppa?
Låt oss istället bli historiefilosofiska och konstatera att ännu ett 20-tal är här. Frågan är om det blir lika glatt som sist? Hur mycket struttig och uppsluppen charleston kommer det att dansas framöver? Eller tyngs våra steg ner av skrotet? Kanske blir det en pavane istället, 1500-talets gravitetiska hov- och sorgedans? Kanske i en nedbrunnen skog, i ett par lyxboots inköpta under Black Friday?
Den som överlever får se. Vad som dock förenar de två 20-talen är den parlamentariska instabiliteten. Aldrig har det så ofta bytts regering i vårt land som under 1920-talet och politiken präglades av polarisering. Med dagens skakiga januariöverenskommelse, det krackelerande samhällskontraktet och de ökande klyftorna lär nog resan bli ostadig även nu. Speciellt då populismens och polariseringens vindar viner runt knutarna. Även spelteorier trendar. Politiken ekar allt för ofta tomt på innehåll, men bågnar av listigt strategitänk, smartsnygga fraser och sluga manövrar.
Även omvärlden tycks få ett händelserikt decennium. Många brukar framhäva att de senaste decenniernas tillväxtökningar har varit rekordstora. Fetast pengar har gjorts på kapital, långt mindre har det lönat sig att jobba. Så hellre klippa än att knega.
Stöd Opulens - Prenumerera!
Aldrig har det funnits så många miljardärer och så mycket lyxkonsumtion, men också så många flyktingar. Även julhandeln slog rekord och de låga räntorna gör det förmånligt att låna och konsumera. Börsåret 2019 rusade som ett ånglok, det talas om det bästa året sedan finanskrisen. Det kan med andra ord bli Black Friday varje vecka, om det fortsätter så här.
Mitt i allt detta finns det något som skaver. En festförstörande faktor av rang. Tydligt blir det i svenskans nyord ”smygflyga”, vilket ersätter fjolårets bubblare ”klimatskam” och tidigare års ord ”fejkade nyheter”.
För hur mycket vi än smyger och skammar är det uppenbart att klimatet och den biologiska mångfalden är de stora förlorarna. Där pekar kurvorna åt diametralt fel håll, även om det tänks på annat i shoppinggallerian. Senast är det Australien som plågas av svåra skogsbränder. Värre än någonsin. Nedbrunna samhällen, tvångsevakueringar och en igenkolkad grå himmel. Och klimatmötet i Madrid var ett stort fiasko, med många bakslag och ytterst få framsteg.
Så trots all förskräckande klimatforskning och katastrofrapportering, så verkar det mesta sig likt.
Nog blir det svårt att trycka på lajkknappen här. Isarna smälter, skogbränderna rasar och den biologiska mångfalden tunnas ut. En del passar på att håna eller hylla Greta Thunberg, reducerar en komplex ödesfråga till göranden och låtande hos en enda person. Är du för eller mot henne? Något klatschigt att säga? Okej, då kan vi smådutta och shoppa vidare.
Trots all förskräckande klimatforskning och katastrofrapportering, så verkar det mesta sig likt. Åtminstone på politisk nivå. Sitt still i båten. Tack för att du väntar, du behåller din plats i kön. Något som rimmar illa med det forskningsbaserade nödläge som råder i klimatkrisen, alla bränder och översvämningar som drabbat jorden på senare tid.
Kognitiv dissonans heter det på psykologiska, begreppet som myntades av den amerikanska socialpsykologen Leon Festinger på 1950-talet. Skavet då man inte lever som man lär, skavet som uppstår i glappet mellan tankar och beteende. Skavet som präglar dagens globalsamhälle, och som ger oss nyord som smygflyga och flygskam. Skavet som sannolikt också spelar en viktig roll i att allt fler människor i världen lider av depressioner. Inte minst de unga.
Stöd Opulens - Prenumerera!
20-talet har precis börjat. Det finns mycket att deppa för, men också mycket att hoppas på och kämpa för. Ett första steg vore att ta det där skavet på allvar, att inse att varken skam eller smygande fungerar i längden. Att inse att hållbarhet och omsorg om det ekologiska systemet och framtida generationer inte är någon gimmick, tillfällighetskampanj eller punkt på agendan som vi snabbt bockar av, utan något som måste genomsyra våra samhällen rakt igenom, nu och framåt.
Skillnaden mellan de två 20-talen verkar vara att en hel mänsklighet går runt med ett stort skav idag. Ett stort skav som vi behöver ta itu innan det blir aktuellt att dansa charleston igen.
info@opulens.se
