SKRIVANDET. Jag skulle förresten kunnat kalla mina uppslag för omöjliga eller ”nakna” memoarer, och ursäktat mig med att de naturligtvis är subjektiva, och att det som kan komma att stå i dem bara är vad jag själv ansett vara ”verkligt”. Men det skulle bara ha betytt ett försök att vilseföra eller blidka den presumtive läsaren, och be om ursäkt, skriver Carsten Palmer Schale.
Det tog mig ungefär nio månader – och 91 böcker, kopiöst mycket skrivande samt en resa – att i (åtminstone) någon mån famna den, enligt min mening, mycket fascinerande författaren Anthony Burgess. Med vissa reservationer skrev han en dubbelbiografi, eller två memoarer, ungefär när han var lika gammal som jag är nu (Confessions I-II). Just nu trevar jag mig fram längs mina egna spår. Också med reservationer. Just nu är jag redan uppe i rätt många sidor, men de är inte strikt kronologiskt ordnade. De går omlott. Och jag har funnit, att det kanske är så man bör göra.
För att logga in behöver du en prenumeration på Premium.