SAMHÖRIGHET. “De centralt bärande frågorna i samtidsdebatten lyser med sin frånvaro. Det grundläggande. Mänskliga”, skriver Kristian Lundberg.
Vi har blivit allt mer detaljstyrda i den politiska, etiska och religiösa debatt som pågår runt omkring oss. För eller emot en vägtunnel. En bostadsbebyggelse. För eller emot en flygplats. För eller emot friskolor. Privat sjukvård. Listan är oändlig. Vi är nämligen mitt inne i en valrörelse, och då får vi den här typen av icke-debatter som blir allt mer innehållslösa. Det offentliga samtalet rymmer numera bara ett antal meningslösa gester, attityder och emblem. Det som tidigare var en etisk och ideologisk övertygelse blir numera allt oftare en karriärplanering.
Perspektivet är snävt, privat, personligt. Personangrepp är legio. De centralt bärande frågorna i samtidsdebatten lyser med sin frånvaro. Det grundläggande. Mänskliga. Om oss. Om oss som är levande just här och nu. Men också att vi är omgivna av skuggor från de som lämnat oss och att vi lever i ett nyfiket sorl från den framtid som andra kommer förvalta.
Tradition och förnyelse. Mycket enkelt. Mycket okomplicerat. Ett mänskligt samhälle. Inneslutande. En plats där vi inte ingår som en slutsumma i debet och kredit, ett samhälle bortom lönsamhet och krav. Benedictus XVl:s encyklika Caritas in veritate behandlar begreppen gåva och bidrag i ekonomin. Det finns en intressant slutsats i hans resonemang. Han skriver: ”Ekonomisk, social och politisk utveckling behöver, om den ska vara riktigt mänsklig, ge utrymme för principen om kostnadsfrihet som ett uttryck för samhörighet.”
Kostnadsfrihet som ett uttryck för samhörighet. Stanna upp här, bara för ett ögonblick. I den korta raden finns ett hopp och en önskan, en vision. En princip att samlas kring. Bibliotek. Kultur. Sjukvård. Det är naturligtvis en insikt större än en enskild påve eller trosuppfattning, för exempelvis så kan man hitta följande inledande ord på en hemsida som beskriver pingstmissionens utvecklingsarbete: ”… vision är en rättvis och jämlik värld där människors relationer är upprättade, där fred, frihet och demokrati finns för alla och där mänskliga rättigheter respekteras, där ekonomiska resurser är rättvist fördelade och där människor lever i harmoni med naturen och säkrar framtiden för kommande generationer.”
Tänk om dessa röster hade blivit synliga i det dagliga samtalet, i arbetet för vår rätt att vara så goda som vi verkligen är.
kristian.lundberg@opulens.se
