Captain Marvel har i likhet med flera andra filmer gjorts i samarbete med det amerikanska försvarsdepartementet. De som skriver om filmerna skriver ofta som om de var sagor utan kontakt med den tid vi lever i, hävdar Lars Borghem som är kritisk till hur filmen recenseras.
Om samarbetet mellan filmindustrin och Pentagon, CIA och FBI har Matthew Alford & Tom Secker skrivit boken National Security Cinema: The Shocking New Evidence of Government Control in Hollywood. Jag skrev om boken i Efter Arbetet den 9 februari 2018. Tom Secker har en webbsida som diskuterar den amerikanska statens påverkan på populärkulturen. Här finns en artikel som tar upp Captain Marvel.Här finns en artikel som tar upp Captain Marvel. Statistik över bombningar från Obamas sista år som president och Trumps första. Här en artikel om filmen Captain Marvel som ett verktyg för rekrytering av kvinnliga piloter.
Filmen Captain Marvel hade premiär i Sverige den 6 mars och i USA på internationella kvinnodagen, den 8 mars. Med Brie Larson i huvudrollen har filmen lanserats som ett steg framåt för kvinnor när det gäller hur de skildras i film, både i Aftonbladet och i Expressen.
Men i DN skriver Katrine Marçal att superhjältefilmer är för barn och drogade får. Det värsta med alltihopa, menar hon, är att Hollywood måste låtsas som om superhjältefilmerna ”säger något fundamentalt om vår tid” eller ”berättar om den auktoritära utvecklingen i USA”. Låt oss vara tydliga: det gör de inte. I stället får vi pang, boom, poof! ”Man kunde bli Sverigedemokrat för mindre”.
Andrev Walden också i DN blev lite stött av Marçals kommentarer eftersom han just hade sett alla de 20 filmerna i Marvelserien i kronologisk ordning (41 timmar film). Han tänker att ”det kliniskt opolitiska kanske är hemligheten bakom publikrusningen. Eller åtminstone min egen rusning. Superhjältefilmerna erbjuder ju en driftsäker avkoppling från det angelägna bruset.”
För Andrev Walden har Marvels universum blivit ett kollo för själen. Vi behöver riktiga sagor. Också. Såna som man kan förlora sig i. Bara några timmar då och då för hur ska man annars orka?
Minst hälften av filmerna i Marvels universum har gjorts i samarbete med den amerikanska staten i form av Pentagon och CIA. Den senaste, Captain Marvel, har gjorts i samarbete med det amerikanska flygvapnet (US Air Force). Man berömmer sig av att kvinnliga piloter når nya höjder varje dag.
Samma dag som Captain Marvel hade premiär i Sverige vittnade senator Martha McSally, republikan från Arizona och tidigare stridspilot att hon blivit våldtagen av en överordnad officer i US Air Force. Hon rapporterade inte övergreppet eftersom hon inte litade på systemet vid den tiden. Förövarna missbrukade sin maktposition på många olika sätt.
McSally säger att det militära systemet och många i ansvarig ställning hade misslyckats när det gällde att behandla frågan om sexuellt våld. DN skriver om saken den 7 mars men det är vattentäta skott mellan McSally och Brie Larson. Övergreppet mot stridspiloten McSally skedde vid samma tid på 1990-talet som Brie Larson spelar stridspilot i Captain Marvel. Men i filmen är det Brie Larson som förmanas att kontrollera sina impulser av Jude Law. Vad som följer är direkt som ur en rekryteringsmanual: Är du redo att kämpa mot någon som vill ta över vår planet? ”Jag vill tjäna”, svarar hon. Och Annette Benings rollkaraktär slår fast: ”Du har ett uppdrag.”
På det amerikanska flygvapnets hemsida ligger flera filmer med kvinnliga piloter. De deltar i räddningsoperationer och hjälper civila som drabbats av naturkatastrofer över hela världen. Det är något oskyldigt över det hela. Som i en hjältesaga.
Man får lite av samma känsla som när man lyssnar till IS-anhängare som överlevt kriget och nu intervjuas i flyktingläger i Syrien. Alla verkar ha kört ambulans eller lagat mat. Några har varit hårfrisörskor.
Den 11 september 2001 blev startskottet för kriget mot terrorismen efter attentaten mot de två tornen i New York och mot Pentagon. Sedan dess har en avdelning inom Brown University dokumenterat krigens kostnader, Costs of War. Några av resultaten:
Över 480 000 har dött som en direkt följd av krig och många gånger fler som en indirekt följd av krig.
Över 244 000 civila har dött som ett resultat av krigen.
Krigen har skapat 21 miljoner flyktingar.
Kostnaderna för den amerikanska staten överskrider 5,9 trillion (12 nollor) dollar.
Den amerikanska staten har militära aktiviteter i mer än 80 länder.
Krigen har inneburit att mänskliga rättigheter och medborgerliga friheter har kränkts både i och utanför USA.
När det gäller just flygbombningar och bombningar från drönare har det amerikanska försvaret haft problem med rekrytering av piloter och av personal som styr drönarna. Därför är bilden av verksamheten i populärkulturen så viktig.
Katrine Marçal, Andrev Walden och andra som recenserat eller kommenterat filmen Captain Marvel har inte sett något samband mellan filmen och ”vår tid”.
Detta säger naturligtvis mycket om vår tid. Det säger att den amerikanska statens politiska tankemanipulation, som är mycket omfattande, kan ske utan att saken nämnvärt påtalas i det offentliga rummet.
Filmen Captain Marvel har i likhet med flera andra filmer i serien gjorts i samarbete med det amerikanska försvarsdepartementet. De som skriver om filmerna skriver ofta som om de var sagor utan kontakt med den tid vi lever i. Även om filmerna skildrar krig är de pågående krigen i vår tid märkligt frånvarande när det skrivs om filmer som Captain Marvel. Skribenter som gör anspråk på att vara seriösa, framställer filmerna som ”kliniskt opolitiska (Walden) eller säger att de görs för ”barn och drogade får” (Marcal). Tanken att det hon ser kanske också är en rekryteringsfilm för kvinnliga piloter, når aldrig hennes medvetande. Vem är här det drogade fåret?
info@opulens.se
