ÖPPET BREV. “Jag vill försöka berätta för dig om den pågående massutrotningen av liv och hur akut brådskande det är”, skriver Martin Arnsten till landets journalister.
Hej Journalist!
Jag vill be dig genom din yrkesroll sätta dig in i det nödläge vi står inför. Och jag vill be dig som människa att ansluta till ungdomars kamp för deras liv.
Hos dina yrkeskollegor på SvD skriver man att klimatfrågan är en älsklingsfluga som snart tappar vingarna. De skriver om den senaste stora sammanställningen av klimatvetenskap att det är ”fake”. Det gör ont, det är tragiskt och ett vansinne som överträffar Jokerns i Batman. Men också vår passivitet, likgiltighet och vårt misslyckande att berätta om det akut brådskande nödläge världen står inför gör ont. Engelska ordet ”bystander” har använts för att beskriva de som var passiva och likgiltiga vittnen till förintelsen under andra världskriget.
Jag vill försöka berätta för dig om den pågående massutrotningen av liv och hur akut brådskande det är.
[CONTACT_FORM_TO_EMAIL id=”2″]
Ta ett A4-papper och rita en stor cirkel med en blyertspenna. Det är det tunna smala strecket det handlar om. Atmosfären, haven och jordlagret är ett tunt lager på planeten. Allt liv vi känner till inklusive oss själva finns inuti detta lager. Vi är inuti det tunna smala strecket. Forskare kallar den tunna biofilmen runt jorden Critical Zone.
Desto mer koldioxid vi släpper ut i atmosfären i det tunna lagret desto mer koldioxid löses i haven och gör de surare. Med mer växthusgaser desto mer värme fångas också in i lagret som ökar temperaturen i haven och över land.
Hastigheten på ökningen av koldioxid saknar motstycke av vad man känner till i den geologiska historien. En så här snabb förändring klarar livet inte att anpassa sig till. Till exempel har redan en stor del av korallerna i korallreven dött. Om uppvärmningen närmar sig två grader kommer alla korallrev dö ut.
Hastigheten på förändringen illustreras tydligt i diagrammet över medeltemperaturen under senaste epoken Holocen.
Vi på väg mot 4 till 5 graders uppvärmning om vi fortsätter som idag. I andra diagrammet kommer vi från en istid, det är den gröna linjen. Fortsätter vi som nu skulle den röda linjen stiga rakt upp och över diagrammets topp. Det är mer än en istids skillnad åt andra hållet som sker under period på mindre än hundra år. En förändring som tidigare tog 10 000 år.
Det är den totala mängden koldioxid som hamnar i atmosfären som spelar roll för hur mycket uppvärmning det blir. Om vi börjar minska på utsläppen några år senare blir vi tvungna att vara utsläppsfria tidigare för att den totala mängden skall vara lika stor. Därför är det väldigt viktigt att utsläppen börjar minskas nu. Eftersom vi redan väntat länge krävs också kraftiga minskningar.
De allra flesta är inte insatta i detaljer om klimatfrågor. Koldioxidbudgetar presenteras ofta med negativa utsläpp. Det handlar om att på olika sätt fånga in koldioxid från atmosfären och lagra den i marken. IPCC och andra presenterar scenarior för utsläppsminskningar med gigantiska negativa utsläpp motsvarande cirka hela jordens naturliga förmåga att ta upp koldioxid. På så sätt kan man tillåta sig en större koldioxidbudget. Ett problem är att vi inte känner till hur vi skall kunna fånga in och lagra koldioxid i sådan skala.
Ett annat problem är att mer koldioxid kommer hinna lösa sig i haven om man använder negativa utsläpp senare.
info@opulens.se
