UTVECKLINGSROMAN. John Boynes nya bok är en myllrande historia full av sorg, smärta och raseri. Elisabeth Brännström har läst den.
Hjärtats osynliga raseri av John Boyne
Wahlström & Widstrand 2018
Översättning av Hans-Jacob Nilsson
Hjärtats osynliga raseri inleds 1945 i en liten byhåla utanför Cork i Irländska republiken. Andra världskriget har precis avgjorts till engelsmännens fördel, men på Irland finns britterna inte längre kvar. Den Irländska fristaten Èire är på väg att göra sitt definitiva utträde ur samväldet, men den som nu först och främst styr den hårt prövade irländska befolkningen med järnhård hand är den katolska kyrkan, där ett hycklande prästerskap skoningslöst fördömer homosexualitet och varje litet sexuellt snedsteg hos sina församlingsmedlemmar, trots att de själva genom åren gjort sig skyldiga till otaliga sexuella övergrepp, ofta våldtäkter på unga kvinnor och minderåriga pojkar.
På grund av en oönskad graviditet slängs sextonåriga Catherine Goggin handgripligen ut ur kyrkan under mässan och förskjuts av både prästen, byborna och sin familj. Ingen bryr sig ett vitten om vad som händer med henne eller barnet och Catherine stiger ensam på bussen till Dublin, där hon hoppas få ett nytt liv. Efter en våldsam incident där en homosexuell vän mördas får Catherine ett jobb i regeringskansliets kafè, där hon kommer att stanna i många år. Babyn adopteras bort till ett välbärgat par och all kontakt bryts.
Pojken, Cyril Avery, växer upp hos sina snälla men lätt bohemiska och själviska adoptivföräldrar, som har kontakter högt upp i det irländska samhället. Han märker tidigt att något är ”fel” på honom när han blir förälskad i sin kompis Julian. Åren går och intresset för det andra könet uteblir, trots att Cyril försöker ha förhållanden med kvinnor. Till sist väljer han att i desperation lämna Irland samma dag som han gifter sig med Julians syster Alice. Han bor först i Holland, där han träffar sitt livs kärlek, läkaren Bastiaan, och sedan i New York, där han är voluntär på ett sjukhus för aidssjuka. När Bastiaan utsätts för ett hatbrott och dör återvänder han efter många år till Dublin, som han trots allt saknar, och finner helt oväntat en familj och ett land där utvecklingen för homosexuellas rättigheter sakta men säkert gått framåt. Han finner sig långsamt till rätta i den nya, betydligt friare atmosfären, där kyrkans makt inte längre är självklar.
Hjärtats osynliga raseri kan bäst beskrivas som en utvecklingsroman fylld av sorg, smärta och raseri. Cyril, vars personlighet först känns ganska vag, framträder alltmer distinkt allt eftersom han tvingas förstå att han som både föräldralös och homosexuell alltid kommer att förbli en outsider. De hatbrott han bevittnat under sin tid utomlands och den oförsonliga inställningen till homosexuella under aidsepidemin härdar honom, samtidigt som hans kärleksfulla förhållande med Bastiaan får honom att förstå att även han kan älska och bli älskad.
John Boyne hatar kyrkan, prästerskapet och det fördomsfulla etablissemanget och skriver med en intensitet som engagerar. Boken har ett myllrande persongalleri; Cyril möter många roliga okända och kända karaktärer på sin väg mot ett slags lycka och sinnesfrid, bland dem författaren och fyllbulten Brendan Behan och två av Irlands ledare, Èamonn de Valèra och Charlie Haughey. Hjärtats osynliga raseri är skriven med en stor portion humor som lättar upp det svåra ämnet och mjukar upp det underliggande raseriet i berättelsen. Det är ofta väldigt roligt att följa Cyrils och Irlands väg mot den ljusare framtid som bekräftades 2015 då landet införde samkönade äktenskap. En allvarlig roman med stort underhållningsvärde.
elisabeth.brannstrom@opulens.se
