En ny undersökning pekar på att svenskarna är på väg att bli fullständigt streamingbaserade. När Netonnet gav YouGov i uppdrag att ta reda på hur vi konsumerar TV nuförtiden visade sig att nästan femtio procent av svenskarna har övergett linjär TV – det vill säga traditionellt TV-tittande där man följer en tablå som förberetts av TV-kanaler – till förmån för strömningstjänster. En drastisk övergång har ägt rum från tiden med traditionellt TV-tittande till TV-tittande genom streaminglösningar som exempelvis Apple TV och Chormecastl. Så pass mycket att 43 procent redan uppger att man upphört att använda den traditionella TV-mottagaren. Konsumtionen av TV och annan media sker dessutom minst lika mycket på jobbet, bussen eller på språng till skillnad från tidigare. Fenomenet med TV är endast ett exempel på hur kulturen och vår konsumtion av den är i ständig förändring. Nedan fyller vi på med fler exempel.
Bio vs. Netflix
Biografen som kulturinstitution är långt ifrån obsolet. Statistik från några år tillbaka i tiden visar exempelvis att Svenska Bio – Sveriges näst största biografkedja med 148 salonger runt om i landet – hade tre miljoner biobesök 2019. Inom filmbranschen har dock streamingjättar som Netflix och SF Anytime inneburit ett välkommet tillskott. Tack vare dessa tjänster kan filmfantaster på ett enkelt och prisvärt sätt få tillgång till den senaste storfilmen utan att behöva bege sig till stadens lokala bio. Biografen behåller sin lockelse i form av mysig miljö, goda snacks och storbildsskärm, men den äldre och den yngre kulturyttringen verkar kunna leva sida vid sida än så länge. Det tål att nämnas att filmbranschen inte är den enda sektorn som fått tillskott i form av digitala plattformar i modern tid. Gamingbranschen är en annan sektor där landbaserade anläggningar från dåtiden kompletterats med digitala plattformar som gör det möjligt för användare att ägna sig åt allt från pokerturneringar till att spela bingo online på ett sätt som var otänkbart på 90-talet och tidigt 00-tal.
Radio vs. podd
Traditionell radio är minst lika aktuell idag som då. Detta bevisas inte minst av det stora intresset för program som Sommar i P1 och P3 Dokumentär. Faktum är dock att vi idag konsumerar kultur genom öronen även på andra sätt – nämligen genom podden. Enligt musiktjänsten Spotify växer poddsverige så det knakar och idag finns det fler lyssnare än någonsin som njuter av ett bredare utbud än någonsin förr. 54 procent av alla tillfrågade svenskar från myndig ålder och uppåt säger sig regelbundet lyssna på poddar år 2022. Fördelen med podden är att den i regel är mer nischad i förhållande till traditionella radioprogram. Här finns helt enkelt något för alla beroende på smak och tycke – oavsett om det är hästsporter, kvinnohistoria i filmindustrin, kultur eller ekonomi du är ute efter. Genom betaltjänster och prenumerationer kan lyssnare dessutom slippa den reklam som många kommersiella radiokanaler sänder.
Inbundna böcker vs. e-böcker
Likt biografen är de statliga biblioteken fortfarande i allra högsta grad levande i de flesta mellan- och stora svenska städer i dag. Här kan alla med ett lånekort enkelt få tillgång till inhemsk och internationell litteratur i världsklass. Biblioteket fungerar dock även som en kulturell mötesplats nuförtiden där man ställer ut konst, arrangerar panelsamtal och anordnar konserter. Kanske har biblioteken tvingats anpassa sin verksamhet i ljuset av den framväxt som digitala litterära kataloger och e-böcker haft de senaste åren. Idag kan man nämligen mycket enkelt ersätta den inbundna boken som man köpt eller lånat med e- och ljudböcker från tjänster som exempelvis Kobo och Amazon. Fördelarna är många, e-boken är mer miljövänlig och prisvärd och erbjuder en flexibilitet och tillgänglighet som den inbundna boken saknar. Detta till trots är det många som ändå väljer den traditionella boken med sin alldeles särskilda doft och känsla i handen.
