NATURVETENSKAP. Människan har sedan tidernas begynnelse förundrats över frågan om hur allting började. Detta är utgångspunkten för Guido Tonellis nya bok ”Genesis ‒ Den stora berättelsen om alltings ursprung”. “Boken är alltså synnerligen intressant, och den har varit en resa för mig,” skriver Lis Lovén.
EXISTENTIELLT. Finns ingen gräns mellan människa och maskin? Får tron att AI-roboten kan få ett mänskligt medvetande fäste, vad är det då för speciellt med människan? Stellan Lindkvist djupdyker i den frågan i veckans helgessä.
GRUNDLÄGGANDE. Är ekonomi en vetenskap? Om vi med vetenskap menar att se mönster, tendenser och lagar i samhället kan vi börja undra. 1929, 1987 och 2008. Tre årtal med händelser som inte dessa pompösa räknenissar lyckades förutse.
POLITISERING. “Antologin är ibland inspirerande och ibland irriterande. Många av bidragen kritiserar med rätta politisering av vetenskap. Dock undgår de inte att själva ibland politisera.” Det menar Göran Dahl som läst Ideologier i vår tid.
KONSPIRATIONSTEORI. Föreningen Vetenskap och Folkbildning har utsett “Estonia”-filmaren Henrik Evertsson samt juryn för Stora Journalistpriset till “Årets förvillare 2021”.
FLERA TANKAR. “Måste vi köra ner allt detta i den biologiska kvarnen? Rimligare är att på ett förnuftigt och finkalibrerat sätt kombinera biologiskt och socialt baserade rön”, skriver Erik Cardelús apropå storsäljande böcker, populära föredragshållare och tv-program som SVT:s aktuella serie Från savannen till Tinder.
ESSÄ. Människan har inte bara ett värde i relation till andra, utan varje människa är gränslös och har ett värde som är omätbart, skriver Mats Barrdunge.
SLUTREPLIK. Evolutionsteorin är liksom allt annat en del av ett större sammanhang, menar Christian Wåhlander i sin replik på Peder Palmstiernas debattinlägg i torsdags.
SLUMPTEORI. “Om världen är skapad för oss, då har vi fått vår plats i den på nåder. Om vi däremot vuxit fram ur den på naturlig väg, då har vi fått den i arv av våra framgångsrika förföräldrar”, skriver Peder Palmstierna.
