FJÄRRKONTROLL. “Hur SD kunnat nå så långt att de styr Sverige med fjärrkontroll, kommer att utredas i otaliga avhandlingar,” skriver Lars Thulin, som är starkt kritisk mot regeringens undfallenhet.
PARLAMENTARISM I KRIS. Frånvaron av framtidsvisioner och tydliga ideologiska alternativ gör politiken till en tråksport där den suraste vinner. Partierna kan inte bara presentera sina lösningar på dagens samhällsproblem utan måste också peka på sin önskade väg framåt, menar Lars Anders Johansson.
MÅTTSTOCKAR. Högern anser att det i allra högsta grad behövs en värdegrund för att förklara för invandrare vad som gäller. Däremot är “värdegrund” under andra omständigheter visst ett PK-ord som syftar på något de anser påprackas gemene man, menar Nathan Hamelberg.
EFTERTANKE. “Alla är såsom utspridda, som höstlöv i hård storm, och förmågan till överblick och eftertanke skingras, blåser bort som sand…” Crister Enander om svårigheterna att organisera motstånd i en galen tid.
UNDERSKATTAT. Kanske har vi underskattat betydelsen av starka och stabila tillhörigheter, något som skulle förklara de stora framgångarna för nationalistiska, auktoritära och populistiska partier och rörelser i världen. Speciellt gäller detta när klyftor, segregation och oro sprider sig, skriver Erik Cardelús.
KULTUREN. I väntan på att välfärden och regeringen är på plats kan vi andra ta tag i att ordna kulturen. Kultur — det vi odlar — kan alla ingå i, även om det görs en enorm sak av att det är det som skiljer oss åt, skriver Nathan Hamelberg.
VÄRDESTRID. Vilka värderingar är egentligen svenska och hur påverkas de av att människor med andra grundvärderingar flyttar hit? Isobel Hadley-Kamptz tror att normer och värderingar är dynamiska.
FRAMTIDSRÄDSLA. Valåret 2018 är symbolmättat i Sverige. Hundra år sedan demokratins genombrott 1918. Femtio år sedan idéernas utmaning mot idyllen 1968.