KLIMATKRISEN. ”Vi måste därför förstå att kapitalismen utlovar ett lyckobegrepp i och med gränslösheten. Och denna lycka är egentligen orealistisk.” Det skriver Lis Lovén som läst ”Vänsterns svar på klimatkrisen” av Jonas Sjöstedt och Jens Holm.
PARTIPOLITIK. “I polariseringen ställs stad mot landsbygd, rik mot fattig, högutbildad mot lågutbildad, kvinnor mot män” Lars Thulin lyfter fram vikten av samarbete över blockgränserna.
MISSLYCKANDE. “Essäns centrala argument är att det uppstått en splittring mellan arbetarklassen och den progressiva borgerligheten under de senaste decennierna.” Theo Vareman har läst Halil Karavelis Fransk klasskamp och demokratins framtid.
FAKTALÄNGTAN. “Inget kan som smäckra vita vindsnurror få högerns tyckare att gå i spinn och vimsa bort sig i ren ilska”, skriver Myra Åhbeck Öhrman.
JÄMLIKHET. “Här riktas kritiken främst mot de egna leden inom den breda vänstern och den tendens som drar åt det kulturrelativistiska hållet. Som i mångfaldens namn försvarar reaktionära kulturer.” Nette Wermeld Enström har läst Stefan Arvidssons Socialismens själ.
POLITISKA LANDSKAPET. “Det är just den här typen av retorik som i Frankrike utmynnat i ett regelrätt klasskrig och ett alltmer auktoritärt styre”, skriver Lisa Gummesson som är orolig över centerns och socialdemokraternas propaganda.
MAKTEN. Om du inte kan få bort den som har makt över dig, är det något fel på systemet. När man pratar om dem som bestämmer handlar det aldrig om dem som äger och förvaltar kapitalet. Den ekonomiska makten är en ickefråga, skriver Carsten Palmer Schale.
VÄRLDSORDNING. Den kapitalistiska världsordningen kommer förr eller senare kollapsa. I och med klimatkatastrofen har det blivit uppenbart. Men det krävs politisk medveten kamp från vänster för att inte en högerextrem världsordning ska ta vid, skriver Erik Bovin.
VÄNSTERN. Begreppet vänster används alltför vidlyftigt anser Nathan Hamelberg. För att återupprätta en rimlig politisk kompass, så låt oss prata om fördelning, behov och medel igen! skriver han.
