BOKSLÄPP. I tisdags kom Tone Schunnessons senaste bok ut. Elin Stadenberg fick en pratstund med henne om bland annat samtiden, alienation och vad som är meningsfullt, och om hennes uppmärksammade bevakning av valåret.
KONKRETION. Kan vi i alla fall vara överens om att denna valrörelse varit omväxlande enormt tramsig och i andra änden enormt fluffig?
VALÅR. “En seriös kulturpolitisk debatt är vad de som idag samlas kring de offentliga köttgrytorna minst av allt önskar sig”, skriver Lars Anders Johansson som menar att det är dags att vädra ut 1970-talets nattståndna idéer för system och former anpassade till idag.
BALANS. De mest brännande värderingsfrågorna under ett valår bör förstås göra avtryck också på tidningarnas kultursidor, men bör inte kulturella uttryck och kulturpolitiken lyftas i högre utsträckning? Det frågar sig Opulens chefredaktör Stefan Bergmark.
PARLAMENTARISM I KRIS. Frånvaron av framtidsvisioner och tydliga ideologiska alternativ gör politiken till en tråksport där den suraste vinner. Partierna kan inte bara presentera sina lösningar på dagens samhällsproblem utan måste också peka på sin önskade väg framåt, menar Lars Anders Johansson.
DJÄVULSK POLITIK. “Liksom de svenska partierna kan satanisterna delas upp på en höger- och vänsterskala. SD på ena sidan och Vänsterpartiet på den andra.” Iodine Jupiter för in Lucifer i det svenska politiska landskapet.
KULTURPOLITIK. I veckan inleds det kulturpolitiska konventet Folk och Kultur. Det blir femte året konventet anordnas sedan starten 2018.
KONFORMISM. ”Vilken betydelse har mediernas ideologiska kantring? Finns det idéer om hur mångfalden kan stärkas?” Opulens chefredaktör Stefan Bergmark om vilka frågor som är intressanta för kulturmagasinet under det valår som snart drar igång på allvar.
VALÅR. “Under två år har biobesök, museer, konserter, teaterbesök, idrottsevenemang, festivaler och kulturfester fått stå åt sidan. Att då blåsa till strid mot kulturen behöver inte nödvändigtvis vara det smartaste populistiska draget”, skriver Nathan Hamelberg.
