ROMAN. Jesper Nordström har läst DDR-författaren Brigitte Reimanns roman ”Syskonen” och anser att det är ”en mycket fascinerande skildring av övergångsperioden just före uppförandet av Berlinmuren.
LITTERATUR. Det är i år 100 år sedan Thomas Manns ”Bergtagen” (Der Zauberberg) gavs ut. Denna stramt högtidliga idéroman som i backspegeln framstår som den europeiska högborgerlighetens svanesång.
LYRIK. Lis Lovén läser den tyska poeten Anja Utlers diktsamling ”Det börjar. Sorgerefräng” och möts av en lyrik som ständigt söker adekvata uttryck för den personliga kris som kriget i Ukraina utlöste.
ESSÄISTIK. Judith Schalanskys spänst, i språk och tanke, resulterar i en essä som är större än sitt omfång, anser Erik Bovin, som läst hennes språkkritiska reflektioner över klimatkatastrofen.
ÖVERSÄTTARE. Jytte Holmqvist har träffat den framstående översättaren Christine Bredenkamp för ett samtal om karriär och ordkonst, ordval, jargong, puristisk finess och fingertoppskänsla.
LITTERÄRA KLASSIKER. ”Personligen fångas jag mest av de sociala ansatserna, som särskilt klingar i efterföljd till Heine,” skriver Håkan Sandell som läst ”Dikter” av Hugo von Hofmannsthal i skicklig översättning av Axel Englund.
NOVELLER. Ivo Holmqvist har läst ”Eftermiddagar, 26 personliga berättelser” av Ferdinand von Schirach och finner boken både snabbläst och värd en omläsning.
PROSA. Katja Oskamps ”Marzahn mon amour” är ett inkännande porträtt av invånarna i en stadsdel i det gamla Östberlin. Det är en lättsam historia, som gör mig varm i hjärtat,” skriver Thomas Almqvist, som läst den aktuella romanen.
ESSÄISTIK. “För kultursnobbar som inte helt vill hemfalla till feelgood är det några timmars roande läsning,” skriver Jesper Nordström som har läst Peter Handkes aktuella bok om toaletter och avträden.