BOKSLÄPP. “Anna Lindberg besitter en förmåga att gestalta både mikromiljöer och enskilda människors karaktärer och få stämningslägen att växa och bli tydliga.” Bo Bjelvehammar har läst Ameenas resa.
FOLKMORD. “Ann Linde kallar på Twitter det som hände 1915 ett massövergrepp, en språklig fintlighet som är skamlig”. Ivo Holmqvist skriver om hur pressen på Sveriges utrikesminister och regering ökar efter Joe Bidens erkännande av massakern på armenier under första världskriget som folkmord.
SKRYTBYGGE. “Presidentbiblioteket i Ankara må vara inspirerat av Hagia Sofia, men för även tankarna till filosofen Jeremy Benthams panoptikon-vision från slutet av 1700-talet om ett fängelse eller annan offentlig byggnad med ett runt torn i mitten för övervakning utan insyn”, skriver Frederick Whitling.
VÄRLDSARV. “Erdoğan som den nye sultanen och kalifen; Putin som den nye tsaren. Helgedomar som brickor i ett lömskt spel.” Den 24 juli blev Hagia Sofia i Istanbul återigen en moské. Thomas Notini tecknar i sin essä byggnadens rika historia och dess betydelse i världspolitiken just nu.
ESSÄ. De har en bakgrund i Turkiet och har blivit ytterst framgångsrika i sina respektive branscher i Sverige. Svante Lundgren har läst två assyrisk/syrianska självbiografier som ger en intressant bild av denna folkgrupp – och av Sverige.
KAOSPARTIET. “Partiet och dess supportrar skriker i högan sky över Turkiets maktmissbruk, och glömmer bort att det går helt i linje med Åkessons egna uttalanden om att ett land ska få begränsa yttrandefriheten för invandrare”, skriver Myra Åhbeck Öhrman.
FOLKMORD. ”Aldrig igen”, brukar det heta. Ska historien återupprepas eller ska vi ta vårt ansvar och förhindra ytterligare ett folkmord på kurderna? skriver Farhad Jahanmihan och Cecilia Persson.
RESEBREV. När man vistas i Istanbul återkommer man ständigt även till slaget vid Sakaria på hösten 1921, då Mustafa Kemal Atatürk besegrade den av Västeuropa stödda grekiska armén. Detta slag nämns inte i våra historieböcker men i denna del av världen beskrivs som avgörande, skriver Anders Kjellström i en betraktelse från ett besök i Turkiet.