ESSÄ. I morgon, den 20 juli, är det 50 år sedan Turkiet invaderade Cypern. Invasionen ledde till en delning av ön. Därav följde att militärjuntan i Grekland föll och demokratin återinfördes i landet. Frederick Whitling blickar tillbaka.
PROSA. ”Kan kärleken trolla bort all psykisk misär? Jag tvivlar på det,” skriver Lis Lovén, som har läst den turkiska författaren Tezer Özlus autofiktiva skildring av ett sjukdomstillstånd i romanen ”Barndomens kalla nätter”.
FILM. ”’Passage’ hade kunnat vara en ganska ointressant kollektivsnyftare om Akin inte hade lyckats så väl med sin tonträff. Filmen är varm utan att vara sentimental och ger en rätt krass bild av att vara fattig och outsider i Istanbul,” skriver Charlotte Wiberg.
HYLLNING. Eric Axner-Norrman har skrivit en text som utgör en liten hyllning till Carl Johan De Geer. “Möjligen den mest aktuella svenska konstnären i början av 2023.”
JORDBÄVNING. Jordbävningarna i Turkiet och Syrien har ödelagt ovärderliga kulturskatter. Slottet Gaziantep hade stor betydelse för Turkiska självständighetskriget men skalvet har nu lämnat slottet i ruiner.
POLITIK. Ja, vad har egentligen hänt med den svenska utrikespolitiken och med synen på yttrandefrihet? När vi kikar i korten ser vi en syltrygg!
TURKIET. “Erdoğan lyckas gestalta minnenas stora smärta på ett mycket övertygande sätt, där hon i sitt Istanbul befinner sig mellan tiden och förgängligheten. Det är en bok med stor poetisk kraft”, skriver Thomas Almqvist.
KULTURARVSTVIST. Statens museer för världskultur avslår Turkiets begäran om att återlämna fyra bronsyxor från bronsåldern som funnits i Sverige i över 100 år, rapporterar Kulturnytt i P1.
UPPVIGLING. Svenska Akademien gör ett uttalande till stöd för Nobelpristagaren Orhan Pamuk. Efter sin senaste roman “Pestnätter” riskerar Pamuk åtal i sitt hemland Turkiet för bland annat uppvigling, vilket Dagens Nyheter har rapporterat om.
