MASKULINITET. Det akademiska förhållandet till nazismen har sedan länge lämnat det klassiskt ekonomiskt-historiska perspektivet. Det är inte möjligt att förstå denna humanitetens nollpunkt enbart ur hyperinflation, revanschlusta efter Versaillesfreden.
HISTORIA. Jesper Nordström botaniserar bland gamla tyska vykort och ger oss historiska inblickar. Veckans vykort handlar om hur nazisterna kapade “internationella frimärksdagen” och gjorde den till “frimärkets dag” i Tredje riket.
PROSA. Romanen om familjen von Globig och Tredje rikets sista dagar Allt förgäves av den tyske författaren Walter Kempowski räknas till de stora tyska krigsromanerna. Elisabeth Brännström har läst den och finner romanen mycket läsvärd.
TIDSANDAN. “Carl von Linné klassificerade blommor. I koncentrationslägrens systugor hade man 23 olika sorters stjärnor att sy på fångdräkterna.” Jesper Nordström skriver idag, på Förintelsens minnesdag den 27 januari, om massmordets grogrund.
MINNESKULTUR. “Offrets moral är, menar Améry, den egentliga moralen, inte något svagt och föraktligt. Hen besitter den moraliska sanningen.” Charlotte Wiberg har läst Förintelseöverlevaren Jean Amérys Bortom skuld och botgöring som nu kommit ut på svenska.
PUSSELBITAR. Det akademiska förhållandet till nazismen har sedan länge lämnat det klassiskt ekonomiskt-historiska perspektivet. Det socialpedagogiska och genusmässiga kring kraft och maskulinitet är numera lika uppenbara pusselbitar för att kunna se hela bilden av Tredje riket. När sociologen Klaus Theweleit för 40 år sedan använde denna ingång i tegelstensavhandlingen “Mansfantasier” var det dock tämligen nytt.…
SYNDABOCKAR. Att jämföra Israels politik med nazisternas är exempel på antisemitism menar Kristofer Åberg, ordförande för Socialdemokratiska Israelvänner.
HISTORIA. Den som gärna önskar se på nazistelitens kvinnor som enbart offer för sina män har inte mycket att hämta i Wyllies bok, men för övrigt kan man lära sig en hel del om de individer, både män och kvinnor, som låg bakom Förintelsen, skriver Elisabeth Brännström.
PROSA. Som roman betraktat fungerar Stella ganska bra. Den är ofta lite väl kitschig, men spännande och ibland rätt så lärorik, skriver Elisabeth Brännström om Takis Würgers skandalomsusade bok.
