NYANSER. “Vem har till exempel hört talas om Marrakechförklaringen från 2016? Över hundra islamlärda uttalar sig här mot religiös fanatism och förföljelse med syfte att garantera lika medborgarskap för alla”, skriver Niklas Anderberg.
TRONS KRAV. Melker Garay om att låta mysterier förbli mysterier.
RELIGION. “Detta är ingen halleluja-teologi utan snarare en världsuppfattning präglad av dostojevskijanskt mörker, ondska och tristess. Livet är kort och mestadels en tråkig affär”, skriver Niklas Anderberg som läst David Bentley Harts Theological Territories.
I SAMARBETE MED PARTNER. Adam och Eva bor på en imaginär gård i myternas dimension, öster om Intet – bortom tid och rum. Ingemar Claessons bok Öster om Intet, ur vilken vi här nedan publicerar tre kapitel, befolkas av imaginära gestalter, kända från litteratur och mytiska sammanhang.
I SAMARBETE MED PARTNER. “Det gudomligas ofattbarhet, mystikens mötespunkt, är ett viktigt samtalsämne, måhända grundstenen, i boken.” Ann-Charlotte Sandelin har träffat författaren Ingemar Claesson som nu kommer ut med sin religionsfilosofiska roman Öster om intet.
GUDSTRO. “Den som saknar en religiös tradition med ett fast ramverk och en beprövad begreppsapparat har inte mycket att hoppas på. Gud finns visserligen överallt hela tiden, men ändå som det verkar mer i kyrkan än till exempel på Gekås i Ullared”, skriver Patrik Stigsson som läst Joel Halldorfs nya bok.
EXISTENTIELLT. Boken This Life av Martin Hägglund handlar om att vi måste vårda insikten om att vi bara lever ett liv där allt står på spel. Boken är en undersökning av relationen mellan kritik av religionen och kritik av kapitalismen. Läsaren får sina ögon öppnade på ett överraskande och unikt sätt, menar Lars Borghem.
FÖRUNDRAN. Förmodligen är förundran den attityd vi måste ställa vårt hopp till om kärleken ska frodas i mellanrummet, det som avgränsar mig från dig och resten av världen, skriver Susanne Liljedahl.
BIBELLÄSNING. “Den bibliska traditionen av skapelseteologi får här en annan dimension presenterad genom idén att skapelsen inte endast är en akt av manlig gudom.” Sara Forslund har läst Elisabeth Johnsons bok She who is och finner att Ordspråksbokens Sofia är långt ifrån det stereotypa feminina som varit så älskat inom patriarkal antropologi.
