OROAD. Höstlöven har lyst vackert röda och kärlekspar har vandrat obekymrat hand i hand före katastrofer förr, skriver Sofia Nerbrand. Hon oroar sig över tidens tecken och anar en glidande övergång till mörka tider.
SYNDROM. Flyktingvågen 2015 verkar ha resulterat i något slags posttraumatiskt stressyndrom hos åtskilliga i Sverige. Det måste vara förklaringen till att så pass många nu ställer sig bakom att Sverige har en så sträng flyktingpolitik som EU tillåter, skriver Sofia Nerbrand. Hon efterlyser öppenhet och respekt för mänskliga fri- och rättigheter.
OVÄNTAT MÖTE. I dag berättar Crister Enander om ett oväntat möte med en hemlös man, Kent, en av alla som blivit över i ett Sverige där välfärden monterats ner.
ISOLERING. I ett nyligen uppmärksammat fall hade ett föräldrapar på Österlen hållit sina barn fullständigt isolerade från omvärlden i åratal. “Rådiga tjänstemän är bevisligen nödvändiga för att en ansiktslös byråkrati inte ska missa helt osannolika, men ändå verkliga, fall som detta,” skriver Sofia Nerbrand.
FIRANDE. Så mycket teater! Se till exempel på medborgarskapsceremonierna som hålls lite varstans i landet för nyblivna medborgare. Vilka infödda medborgare vet vad för fri- och rättigheter samt skyldigheter som följer med medborgarskapet? skriver Nathan Hamelberg apropå nationaldagsfirandet.
SKULD. Vad säger det egentligen om oss och vår historiekultur att vi så förtvivlat gärna vill ta på oss en historisk skuld som inte är vår att göra upp med? undrar Gustaf Johansson.
KONFLIKT. Det verkar som om vår civilisation ständigt kastas mellan upplysning och romantik och att det pågår en evig konflikt mellan dessa. Se bara på frågan om nationen.
ÖSTERBOTTEN. Utifrån sin egen släkthistoria skriver Michael Nyhaga om Finland, Sverige och livet i Österbotten. “Strikt talat vet jag bara hur det är att vara rikssvenne. Därför kan jag se finländare tydligare. Men inte förstå hur det är att vara uppvuxen i Finland.”
ISBJÖRNAR. “Nog har den tidigare så muntra vandringssägnen om isbjörnar på nordliga gator antagit en sorglig skepnad, nu med klimatförändringarna” skriver Erik Cardelús.