ROMAN. ”Det som är romanens stora förtjänst är den etnografiska ansatsen och den fint gestaltade tidsbilden,” skriver Bo Bjelvehammar som läst Ulf Mårtenssons roman ”Vägen tillbaka”.
LYRIK. ”Lars Fredin leker, förflyttar sig med fjäderlätta rörelser och skapar vid behov egna resonansbottnar – ständigt medveten som han är om den pulserande strömmens riktningsbyten,” skriver Carsten Palmer Schale och uppmärksammar en sorgligt bortglömd poet, i vår serie Litterära klassiker.
INDIEPOP. ”Traditionell vispop i all ära. Men denna gång tolkas en anarkist av en annan anarkist. Lärka gör Dagerman rättvisa genom att göra honom till sin,” skriver Erik Bovin som lyssnat på Mårten Lärkas aktuella album med egensinniga Stig Dagerman-tolkningar.
ROMAN. ”Vad som gör Delblanc till en så stor författare är att han lyckas med det som inte går att sätta fingret på eller reducera till formel. Fastän ”Stenfågel” är en tragisk roman genomsyras den av ett slags mustig lyster och värme,” skriver Jesper Nordström.
ROMAN. ”Jan Henrik Swahn har just lyckats med att föra sitt skrivande till ännu högre rymder. Ett rikt och mångskiftande författarskap blir ännu bättre, säkrare och fullt av frustande lust,” skriver Crister Enander som läst den aktuella romanen ”Vattenläkaren”.
PROSA. ”Marie-Louise Ekman ger en öppen och hudnära skildring av ett liv i strid, av en kärlek, som aldrig dör, av en frånvaro, som också paradoxalt nog är närvaro,” skriver Bo Bjelvehammar som läst hennes bok om maken Gösta.
BERÄTTARKONST. ”Som läsare dras man direkt in i hennes fabulösa historia,” skriver Carolina Thelin som läst Anna Westphalens debutroman ”Diana, döden och jag”.
PROSA. ”Det är en fartfylld, underhållande, thrillerartad berättelse, inte olik reportaget, som friskt blandar fakta och fantasi, med storartade tidsspeglingar,” skriver Bo Bjelvehammar som läst ”Maos hibiskus” av Peter Kadhammar.