ROMAN. En mycket tät och välskriven roman som tar sig direkt in under skinnet på läsaren, skriver Elisabeth Brännström, som läst Bakvatten av Maria Broberg.
SVUNNEN TID. På det stora hela är det här en sympatisk, men lite för blek skildring av en svunnen tidsperiod som hade varit betjänt av lite mer blodfulla, levande karaktärer och mer uttrycksfulla och känsloladdade dialoger, skriver Elisabeth Brännström som läst Kurt Bäckströms roman Hoppet är vår vän.
BERÄTTARE. Bo Bjelvehammar har läst en i vissa avseenden krävande roman, med flera oklarheter, men tycker ändå att Anne Swärd framstår som en sällsynt god berättare och en skicklig bildmakare.
I Förhör är Dahlström en svartvithetens vedersakare som för in läsaren i moralens och sanningens gråskala till labyrint som vi var och en måste stå inför, beakta och erkänna, kanske inte av politiska eller inrotade fördomsfulla skäl, men för vårt rena människovärdes skull.
ROMAN. Denna ovanligt välskrivna och intelligenta roman förtjänar att läsas, och läsas på nytt, med vaken uppmärksamhet och stor eftertanke, skriver Ivo Holmqvist om Portarna i Montmartre av Stina Palm.
TAPPAD TRÅD. “Det Ramqvist vill är att knyta ihop dessa berättelser genom att hitta sanningen om vem Björnkvinnan var och vem hon själv är som författare och människa. Men hennes bekymmer tar tyvärr över vilket gör att jag tappar både tråd och engagemang.” Carolina Thelin har läst Karolina Ramqvists Björnkvinnan.
MERSMAK. En riktigt bra debutroman av en författare jag gärna vill läsa mer av framöver, skriver Elisabeth Brännström om Anna Brynhildsens Alla vill ju hem.
OPTIMISM. I de kortare dikterna finns mera av poetisk finess och jag övertygas mera av bildernas sanning. Trots att världen ser ut som den gör idag, mynnar hela diktsamlingen ut i ett slags hopp och optimism, skriver Thomas Almqvist som läst Peter Gustavssons debutdiktsamling.