PROSA. Dagarna, dagarna, dagarna av Tone Schunnesson äger inte den friskhet och charm som gjorde Tripprapporter intressant. Det är en välskriven och snygg roman men den kommer inte att finnas kvar i mig särskilt länge, skriver Carolina Thelin.
PROSA. Det här är en roman som är sorglig, men rik på värme och bildning, skriver Bo Bjelvehammar som läst Göran Greiders bok om Dan Andersson och Märta Larsson.
LITTERATUR. I tisdags skrev Lis Lovén om Sveriges avsaknad av litterär kanon. Nu replikerar Ivo Holmqvist. “England, Tyskland, Spanien och Italien saknar en Selma Lagerlöf, en Strindberg, en Stiernhielm, och – för att ta till de något nyare – en Dagerman, en Kerstin Ekman, en Sven Lindqvist, raden är förstås nära nog oändlig,” skriver han.
LITTERATURFEJD. I tre decennier har det riktats kritik mot Sven Delblanc för att han anses ha nedvärderat Selma Lagerlöf i standardverket Den svenska litteraturen. Gunnar Lundin har läst en bok som innehåller Delblancs Lagerlöfstexter och debattinläggen som följde, men också uppsatser i ämnet.
ANTIKEN. Kerstin Ekmans Tullias värld är en rik och spännande bok, som måste läsas i små doser. Den är krävande, men jag tycker om att på nytt fått bekanta mig med både med Vergilius och Horatius och framför allt få följa berättelsens sköra tråd, som utgörs av Ciceros dotter Tullias öde, skriver Bo Bjelvehammar.
LITTERATUR. Det går tveklöst att säga att Ulf Lundell skickligt gestaltar sin tid och att språket fungerar utmärkt som verktyg i skapandet av de stämningar som han vill belysa, skriver Bo Bjelvehammar.
ROMANKONST. Opulens har under pågående pandemi inlett en serie där våra medarbetare återvänder till för dem betydelsefulla författarskap. I dag skriver Lasse Ekstrand om Lars Gustafssons romankonst. Skriv “coronaomläsning” i sökrutan ovan för att hitta den första delen i serien.
ESSÄ. Under pandemin är det många som återvänt till sina favoritböcker. Opulens inleder nu en serie där våra medarbetare i lite längre texter återvänder till för dom betydelsefulla författarskap. Först ut är Crister Enander som här tecknar ett djupt personligt porträtt av författaren och poeten Maria Wine. Det är också en berättelse om långvarig vänskap.